Då har det hänt!

Förra veckan firade mitt körkort 30-årsjubileum, vilket jag snabbt försökte glömma när jag kom på det. (30 år liksom, var tog dom vägen?)

Under dessa 30 år har jag aldrig kört på ett djur.

Förrän idag.

Murphy har alltså inte flyttat härifrån om nu någon trodde det.

När jag var ca 2 km hemifrån, på gamla riksvägen, så händer det. Ett rådjur bestämmer sig för att begå harakiri med min bil som redskap!

Alla utom rådjuret klarade sig förhållandevis helskinnade från incidenten vilket inte alls var helt givet med tanke på att det var ganska halt. (Duggregn och nollgradigt ger inget optimalt väglag!) Jag hann precis se rådjuret och jag tror jag hann sätta foten på bromspedalen innan konfrontationen var ett faktum. Rådjuret gjorde en saltomortal ner i diket.

Innan jag ens klev ur bilen ringde jag jakträttsinnehavaren som är en granne. Rådjuret låg ”upprätt” i diket och var uppenbarligen inte dött. Jag höll mig på avstånd för att inte stressa mer än nödvändigt och efter några minuter ryckte det till och dog.

Medan jag väntade ringde jag polisen för att anmäla olyckan, vilket man ju är skyldig att göra. Att komma fram till rätt insans där var inte lätt! Efter att ha ringt 114 14, blivit felkopplad och bortkopplad ringde jag till sist 112.

Under mina år som civilanställd vid nämnda myndighet har jag tagit upp anmälningar om X antal viltolyckor, och för den som tog emot mitt samtal måste jag ha varit ”drömkunden”! Jag visste exakt var jag var (vilket faktiskt är ganska sällsynt att folk vet?!), och jakträttsinnehavaren var dessutom redan kontaktad och djuret omhändertaget!

Vid sådana här tillfällen är det rätt skönt att ha polisgenerna att plocka fram. Att kunna hålla sig cool, handla rationellt och göra vad som ska göras utan att bli hysterisk är värt rätt mycket. Husse, som tog bilen och kom dit mot min vilja, var nog mer hispig än vad jag var. Någon form av adrenalinchock fick jag nog för jag har varit rätt speedad en stund nu, men det kunde varit värre.

Bilen klarade sig också rätt helskinnad. Ett frongaller lossnade men det hittade vi och monterade tillbaks. Det enda kvarstående problemet är extraljusen som numera har en … hm … intressant vinkel. Med tanke på hastigheten kunde det ha blivit betydligt värre, och om jag på ren reflex börjat väja vet jag inte vad som hade hänt? Nej, jag skötte mig nog faktiskt ganska exemplariskt.

När jag en kort stund senare åkte in med Iza till hundvakten höll jag en betydligt lägre hastighet för att undvika en sammanstötning med det döda rådjurets bror/syster/mor/barn som virrade runt på vägen när jag stod och väntade. Det lyckades – inte ett rådjur i sikte.

***

Seminariedagen idag var riktigt, riktigt bra. Och om någon minns min lista för några veckor sedan så var en av punkterna detta:

Tre “saker” du önskar att du var bättre på än vad du redan är?

  1. Att träna hund på ett framgångsrikt sätt
  2. Att “mingla”. Att ta kontakt med och prata obehindrat med främmande människor
  3. Fotografering

En av dagens föredragshållare var en tjej som pratade om kroppsspråk och kommunikation. I förbigående nämnde hon att hon även håller mingel-kurser!!! Har aldrig ens reflekterat över att det finns sådana kurser men så är tydligen fallet. Man kanske skulle gå en? 🙂

För övrigt är det väldigt skönt att ha en hundvakt som ”farbror” P. Iza fullständigt älskar honom och blev skogstokig redan på 20 meters håll när han mötte oss på gatan. Han har flyttat sedan sist så hon kunde ju inte koppla ihop platsen med honom. Att P tycker det är jätteroligt att låna Iza ibland, och inte gör det bara för att vara snäll, gör ju inte saken sämre.

Spanska ridskolan eller nationella insatsstyrkan?

Ja detta är det karriärval Karlsson måste göra nu!

Kvällens träningspass i vardagsrummet började med att jag försökte sortera alla två hundarna på varsin sida om tröskeln, och dörren. Det gick sådär, men till sist så…

Jag började med Iza som nu börjar greppa det där med omvänt lockande. Sen körde vi klossen. Har ingen aning om vad jag ska ha det till på henne, utan det var mest bara ”för att”. Hon greppade snabbt att det var framtassarna på klossen som gällde, men som med allt man gör med henne går det i 220 knyck. Dessutom lever hon i tron att korvbitar, likt rymdsonder och liknande, förintas vid inträdet i jordatmosfären och behandlar dem därefter. D v s – bråttom! Efter varje träningspass är jag positivt överraskad att jag inte sitter på akuten för återmontering av ett finger eller två. Men fingrarna har överlevt i snart nio år och de klarade även den här kvällen. 🙂

Under tiden vi körde försökte Karlsson kvala in till nationella insatsstyrkan genom att göra våldsamma inbrytningsförsök på vardagsrumsdörren, men trots intensiva tacklingar lyckades han inte bryta sig igenom den massiva trädörren.

När det var hans tur körde vi hopp-stå och han ser onekligen mer ut som om han försöker lära sig capriole och kvala in som lippizaner-hingst vid Spanska Ridskolan i Wien. Kolla på de första ”hoppsa-stegen” i filmen så får ni en uppfattning.

Han är onekligen ganska söt när han håller på men jag börjar tvivla på att detta är rätt väg att gå för att få ett kraftfullt och distinkt ställande?

Lite kryp i vinklar körde vi också. Högervinklarna ser riktigt bra ut men i vänstervinklarna lägger han sig gärna lite ner på höger ”skinka” så där får vi jobba vidare.

Nu ska jag åtminstone mentalt börja packa för Stockholmsresan. Fredagkvällen blir rätt körig med bl a leverans av Iza hos ”farbror” P som skall vara hundvakt.

Sjätte mappen, sjätte bilden!

Fick en lite annorlunda (och rolig) utmaning från Bacillen:

– Gå in i mappen mina bilder. (evt Bilder för de med OS X eller din egen personliga bildmapp)

– Gå till den sjätte mappen och välj därefter den sjätte bilden i den mappen.

– Visa bilden på bloggen och skriv något om den.

– Invitera sex stycken nya till att vara med på utmaningen.

– Länka till dem, och låt dem veta att de är utmanade.

Eftersom jag har två bildmappar drabbades jag av beslutsångest. Men när alternativet var en bild på några jordhögar och lite rör (från arbetet med vår bergvärme) blev valet ändå inte så svårt. 😉

Bilden är från sommaren 2005 när vi var och hälsade på en uppfödare av cairnterrier. Senare bokade jag en valp på samma ställe, men som tur var (för mig) gick tiken tom och det blev en Karlsson istället. 🙂 Om detta är den tilltänkta mamman eller inte ska jag låta vara osagt.

090129a

Jag utmanar: Agnetha, KD, Stine, Pernilla, Ingrid och Bibbi!

Så, kom igen nu och gör ett dyk i bildarkivet. 🙂

Utmattade?

Det är helt klart att en liten ”tävling” piggar upp. Igår slogs det rekord i antal besök och kommentarerna haglade med den ena gissningen vildare än den andra. 🙂

Idag är det tämligen dött på kommentarsfronten så jag förutsätter att alla ligger i ett hörn och torkar sig i pannan efter gårdagens kraftansträngning?

Det tar sig sa amatören!

Då har jag brottats med den (eventuellt) blivande hemsidan igen och – envishet är en dygd!

Dock är risken stor att jag kommer drömma i ”frames” även denna natt. Jag fixar liksom inte att sitta med sån’t här på kvällarna för då följer det med i sängen.

And the winner is…

…ingen?!

Trots något slags besöksrekord var det alltså INGEN som kunde hosta upp rätt svar?

Många var inne på terrierspåret och så långt var det rätt. Det finns dock några ”varianter” att välja på i den rasgruppen och ingen prickade rätt i slutfasen.

Svaret skall vara: norwichterrier

floravalpar

Valpen och bilderna kommer från Flottatjärns kennel, som väl mest har gjort sig ett namn i tollarkretsar.

Men eftersom jag inte hade ett pris att dela ut (inte ens en Spotify-invite!) så var det väl lugnast så här. 🙂

Bedårande fotomodell?

Av en slump ramlade jag över den här bilden, tagen i samband med jobbet, när Karlsson var drygt ett år. Har en känsla av att något liknande publicerats här förr, men det bryr jag mig inte om. 😉

Det finaste man har sätter man på en barstol i en fotostudio med pärlhalsband om halsen, eller…?090128b

Nu ska jag ge mig i kast med mina ”frames” i DW igen. Tror ni det underlättar om man har en instruktionsbok som hör till den versionen av programmet som man har i datorn? Insåg att så inte var fallet, och nu ska vi ändra på det. Så kanske jag kan drömma i tabeller istället för frames i natt?