Något har hänt här i huset sedan Karlsson lämnade oss. Vi har blivit fler, till Maros stora glädje.
För att undvika konflikter mellan hundarna när Karlsson fanns var tillgången på leksaker inomhus väldigt begränsad och bestod i princip av några rätt tråkiga nylontuggben och ett par bollar.
När det var dags för julklappar och födelsedagspresenter blev det ofta något gosedjur till Karlsson för han älskade verkligen att … slita dem i bitar och obducera dem, grundligt. 🙈 Detta innebar att han oftast bara fick ha dem i 10-15 minuter sen åkte de i karantän och blev kvar där.
Några veckor efter att han lämnade oss hittade jag en råtta från det stora möbelvaruhuset i gömmorna. Den var faktiskt en födelsedagspresent till Maro för några år sedan men åkte snabbt i karantän, även den, för att överleva.
Han fick återuppta bekantskapen med råttan till sin stora förtjusning. Sen hittade jag en rosa kanin (med pip) som vi fått i samband med någon tävlingsprestation på klubben. Den var lika rolig som råttan sa Maro och han, som inte tycker om pipleksaker var t.o.m. fascinerad av att den pep. Skräckblandad förtjusning kan man nog kalla det. 😀
Sedan dess har flocken utökats. 😂
Från vänster ser vi: Råtta, Kanin, Ludde, Apa, Dogge, Mojji, Zebra, Panda och Tiger.
Dessa nya familjemedlemmar har tillkommit lite stötvis under hösten. De flesta är faktiskt hittade i gömmorna här hemma men några (Apa, Dogge och Panda) är nyinköpta. Jag kunde väl aldrig tro att det skulle vara så roligt att köpa gosedjur?! 🤣
Han sover med dem. ❤
Han bär runt på dem och försöker byta dem mot något gott.
Apa och Panda får sig rejäla åkturer ibland och jag tror båda ligger i riskzonen för hjärnskakning. Vissa får åka tvättmaskin ibland och där är väl risken för hjärnskakning överhängande i samband med centrifugeringen.
När det bara var Råtta och Kanin började jag träna in namnen och det verkade fungera men vartefter flocken utökats har det blivit svårare.
Vi har ju inga barn men nu på äldre dagar har jag fått en insikt i hur det kan vara. Jag får väl bara vara glad så länge han inte vill ha Lego för de här leksakerna gör i alla fall inte ont att trampa på och Maro är nöjd. 😉
vallterrier.com 
Jag minns att Lukas hade en elefant från stora varuhuset men även en sån där råtta. Båda två skulle ibland med ut på promenaderna och luftas. Han bar dom hela promenaden sen var han nöjd ❤️
Jag är imponerad över att Walther inte har haft sönder en enda leksak. Pandan han fick med när han flyttade från mamma får sig ena ordentliga omgångar ibland men hel är den 🤪
❤️