Då har jag brottats med den (eventuellt) blivande hemsidan igen och – envishet är en dygd!
Dock är risken stor att jag kommer drömma i ”frames” även denna natt. Jag fixar liksom inte att sitta med sån’t här på kvällarna för då följer det med i sängen.
…ingen?!
Trots något slags besöksrekord var det alltså INGEN som kunde hosta upp rätt svar?
Många var inne på terrierspåret och så långt var det rätt. Det finns dock några ”varianter” att välja på i den rasgruppen och ingen prickade rätt i slutfasen.
Svaret skall vara: norwichterrier
Valpen och bilderna kommer från Flottatjärns kennel, som väl mest har gjort sig ett namn i tollarkretsar.
Men eftersom jag inte hade ett pris att dela ut (inte ens en Spotify-invite!) så var det väl lugnast så här. 🙂
Av en slump ramlade jag över den här bilden, tagen i samband med jobbet, när Karlsson var drygt ett år. Har en känsla av att något liknande publicerats här förr, men det bryr jag mig inte om. 😉
Det finaste man har sätter man på en barstol i en fotostudio med pärlhalsband om halsen, eller…?
Nu ska jag ge mig i kast med mina ”frames” i DW igen. Tror ni det underlättar om man har en instruktionsbok som hör till den versionen av programmet som man har i datorn? Insåg att så inte var fallet, och nu ska vi ändra på det. Så kanske jag kan drömma i tabeller istället för frames i natt?
Kommer ni ihåg det här?
Undrens tid är tydligen inte förbi, för nu har markägaren ”återställt” vägen. Eller återställt…? Den är i mycket bättre skick än vad den någonsin varit, och så fin att den gränsar till tråkig. 🙂 Bred fin grusväg, och dessutom har han lagt till en sträcka som vi ofta gick med vår första hund men inte kunnat gå på 10 år för att det varit så blött där! Detta innebär att vi betydligt oftare kan slippa djävulsrundan och gå åt andra hållet vilket är mycket lugnare och skönare för alla inblandade. Skälet till vägen är naturligtvis att det ska tas ner skog och att timmerbilarna ska kunna köra där, men eftersom den skogen ändå är rätt risig så gör det mig inte så mycket. Jag är tacksam om jag kan passera över det blivande hygget på ett bra sätt, och det kan jag nu. Eftersom vägen dessutom blev klar – typ – igår så har den inte ens isbeläggning. DET ni, det är något att glädjas åt i dessa dagar. 🙂
Som sagt, undrens tid är inte förbi.
Satt och trixade med den (eventuellt) blivande hemsidan igår kväll. Det resulterade i att mina drömmar i natt har utspelat sig i ”frames”!!! (Och själva hemsidan kom inte ens ett pyttesteg närmare publicering.)
Kanske skulle överväga den här metoden istället?
vallterrier.com 