Kort semesterblogg

Ja, jag har faktiskt semester idag. Och i morgon. I eftermiddag, när husse kommer hem (vilket kan bli när som helst mellan 14.00 och 20.00!!!) , kopplar vi på husvagnen och drar mot Herrfallet utanför Arboga för Årets Border.

Jag började dagen genom att chocka hundarna med en rejält morgonpromenad. Att ta långpromenader just på morgonen tillhör inte mitt normala beteenden så just nu sussar de sött. Om det är av utmattning eller av chock låter jag vara osagt. 🙂

På promenaden såg jag en råget med två kid. Som tur var såg inte hundarna dom. De var så långt bort och vinden låg ”fel” (eller rätt?). Kiden var nog ganska färska för de var så små att jag nästan missade dem i det höga gräset.

Innan vi åker är det typ 173 saker som ska fixas. Packning av husvagn, fixning av toaletten i husvagnen, handling, blomvattning, städning etc. Med andra ord; här kan jag inte sitt och blogga längre. 🙂

Carpe … kvällen?

Eftersom mina latinkunskaper är extremt begränsade (läs obefintliga) så vet jag inte vad ”fånga kvällen” heter på latin. Carpe diem kan jag, men där är det stopp.

Att fånga kvällen var dock vad jag bestämde mig för att göra när jag kom hem efter att ha flängt runt som en stolle hela eftermiddagen (jobb-jobb-jobb, frisör, färgbutik, matbutik).

Jag struntade helt sonika i alla ”måsten” och ”borden”, tog med mig en bunt tidningar och satt mig på – altanen. Det gäller att ta vara på de fina kvällarna!

(Dessutom är risken mindre att få köttstycken huggna ur fötterna av de lätt aggressiva dammråttorna om man uppehåller sig utomhus.)

Hundarna fick helt enkelt vilokväll och fick nöja sig med lunchpromenaden idag. Kan nog vara nyttigt ibland, för dem också. Tror jag? 🙂

Full koll!

Måste bara hylla – bloggkoll!

Nu slipper jag lägga massor av tid varje dag på att surfa igenom en massa bloggar där det hänt – ingenting. Nu får jag ett mail när någon av favvo-bloggarna uppdateras. Hur smidigt som helst!

(Herregud… vad ska jag göra med all tid jag får över. Ingen AlleHunda och inget slöblogg-surfande…? 😉 )

Släkten är bäst!

Måste bara skryta lite. 😉 Om Izas 75%-bror – Lunabjärets Folke.

(Det där med 0,75% baseras på att Iza och Folke har samma pappa och deras mormödrar är helsyskon. T o m jag begriper att det inte blir 0,75% men hur man ska räkna, och vad det blir, överlämnar jag till någon matematiker/släktforskare).

Hur som helst så är Folke kvalad till Lydnads-SM i år igen. Han deltog när SM gick här i Borås 2005, med sin gamla husse som mycket tragiskt avled ett drygt halvår senare. Husses träningskompis och bästa vän övertog Folke och han är alltså nu inkvalad igen, på 302 poäng vilket är 22:a bästa kvalpoängen. Inte illa pinkat av en schäfer på 10,5 år bland alla bc:s och andra lydnadsfantomer.

Inte för att jag tror att varken Folke eller hans nya matte läser här, men ändå; ett stort LYCKA TILL!

(Har man inga egna meriter att skryta med får man väl ta till släktens, eller…? 😉 )

När f*n blir gammal får hon bli agilityhund

Gårdagskvällens träningspass ägnades till en hyfsat stor del åt agility med Iza. Och DET var roligt. 🙂 Hon blir mer och mer vaken för vad JAG vill och därmed mer lättstyrd. Den befintliga hinderuppställning var ganska intressant; gungbräda, A-hinder och balans precis bredvid varandra, med bara ett par meter emellan. Alltså inte efter varandra utan bredvid. En uppställning som var som gjord för att hon skulle ta egna initiativ eftersom hon bara älskar alla dessa hinder, men hon lät sig faktiskt styras på rätt hinder (nästan) varje gång, oavsett om hon kom ur tunneln eller från en räcka med hopphinder. Det bådar gott! Inte så att jag har för avsikt att ge mig in i den offentliga hetluften, men funderar på att åtminstone vara med på KM i juni. Kanske.

Den lille terriern fick sig en genomkörare på lydnadsplan och skötte sig som vanligt (på träning) näst intill perfekt. Fick även en kommendering i 1:an, där det förutom kommendör på plan fanns två människor och en hund till som stod och tittade på, så situationen var hyfsat tävlingslik och han skötte sig bra. Inte alls störd av situationen. Jag undrar så vad det är som händer i hans hjärna, och i min, när det är tävling. Jag är ju garanterat den största boven i dramat men VAD gör jag??? I fredags var jag inte alls nervös. Han kändes ju jättebra innan vi gick in på plan och med den goa känslan från söndagens tävling (förutom nollorna då) i ryggen hade jag ingen anledning att vara orolig. Men något fel gör jag…

Skillnaden mot Iza är att hon är lika störd av omgivningen vare sig det är träning eller tävling, och då är det på något sätt lättare att hantera. Men vad gör jag med den lille som (nästan) bara uppvisar beteendet just när det är tävling på riktigt…?

Inga tranor på snooze?

I fredags morse väcktes jag (i någorlunda korrekt tid) av ”våra” tranor, som nu verkar ha bosatt sig mer eller mindre permanent på ”vår” åker.

I lördags morse väcktes jag (vid en rent okristlig tidpunkt) av samma tranor. Det lät som om de hängde i tåspetsarna på fönsterbläcket… Och tranor låter. Mycket!

I går morse höll de faktiskt snattran.

Och i morse höll de också snattran. Liksom Iza.

Jag vaknade 06.45, istället för 05.15!

Jag får nog ge tranorna en kalender…

En ny hundgård?!

Så var altanen klar! Eller – snickarna har åtminstone lämnat oss och den är fullt användbar, och invigd. Det som återstår är det vi ska fixa själva, dvs måla, lasera, olja… you name it. Just nu känns det inte som en jättelysande idé att åka bort hela nästa helg, till Arboga på Årets Border, men det löser sig säkert.

Hundarna tycker också att den är helt OK, och det värmer väldigt gott i mattehjärtat att se hur de trivs därute. Båda går in i någon form av camping-mode när de kommer ut (efter att första glädjeyran hade lagt sig) och tar det allmänt coolt. Nåja, K gick igång när det studsade en råbock förbi på 15 meters håll, men det kanske jag kan förstå. Iza hade garanterat också gått igång, om hon sett det.

Cool terrier vaktar mattes blommor (och hennes egendesignade blomsterhylla).

Cool schäfer solar och blir med tiden ganska ”hot” men att lägga sig i skuggan var tydligen inget alternativ. 🙂

Färdigt (nästan)!

Trappan är jag nästan mest nöjd med, och blommorna är mina egna sticklingar som jag lyckats hålla liv i än så länge.

En lite udda lösning kanske, med överliggaren. Men jag ville ha något att hänga blommor i, och då fick det bli så här. Dock saknas ännu blommorna, eller snarare krokarna, men det kommer under kvällen.

I övrigt har helgen bl a ägnats åt att köpa mer blommor,  så nu inträder kravfasen (för att prata hundträningsspråk); att hålla liv i dom. Det där med mig och vattning är tyvärr inte helt kompatibelt men jag ska göra mitt bästa.

Iza simmade ett pass igår igen, och idag har K fått ett spår på ca 500 meter som han faktiskt löste riktigt bra med tanke på omständigheterna. Vi har nog inte spårat på en dryg månad så visst var han lite ringrostig, men med tanke på att skogen var så knastertorr att det förmodligen tagit eld om man fått en ljus idé så tyckte jag att han var duktig. Ska försöka undvika att det tar en månad till nästa gång.

Snart ska jag bege mig iväg på en kombinerad ”trimmaKarlsson-köpaenblommatill-köpakrokaratthängablommori-turné” och sen är det nog ”natta” när jag kommer hem igen. Och i morgon är det måndag! *snyft*