Jepp! Idag är det exakt tre år sedan jag började blogga. Då var bloggen en annan och första inlägget hittar man här, om nu någon mot alla odds är nyfiken. 🙂
Det nya året har väl börjat både bra och dåligt.
Det bra var vädret som har varit fantastiskt. Strålande sol, klarblå himmel och några minusgrader.
Det mindre bra är att skadan i bukmuskeln igår började kännas riktigt, riktigt bra – bara för att under kvällens lopp konvertera till en (trolig) inflammation i muskelfästet någonstans i höjd med nedersta revbenet… Det gör minst lika ont som den ursprungliga skadan och konsekvensen är ungefär densamma; inte hosta, inte nysa, inte skratta och framförallt, inte böja sig framåt. Helst inte sätta sig och resa sig heller, och framför allt inte i bilen…
Eftersom jag hunnit dricka både rödvin och champagne igår kväll innan jag insåg riktigt hur illa det var vågade jag inte ta någon tablett innan jag gick och la mig, vilket självklart resulterade i urusel sömn de få timmar som bjöds. Ja det kunde ha börjat bättre…
Den här ledigheten har väl varit en av de uslaste på länge och nästan alla mina planer och förhoppningar har grusats. Bläää…
Kvällen igår var i alla fall trevlig. Det blev lite Tio små negerpojkar över det hela. Av olika anledningar ”försvann” tre av gästerna redan i måndags, och sedan fick ju husse åka och jobba och så var vi helt plötsligt bara tre. När vi ätit oss fram till desserten dök husse upp och fick raskt äta ikapp vilket han fixade bra. Här på bonnlandet var det hyfsat lugnt på fyrverkerifronten, och det lilla som var brydde sig inte hundarna om det minsta. Skönt.
Idag har jag och ”en tjuvläsare” (=kommentatorsalias) gått en promenad. Vi har hållit på i ett par månader för att få till en lämplig tidpunkt när vi båda var disponibla och idag blev det alltså av. Tanken är väl att vi ska spåra lite så småningom, men just på nyårsdagen kändes det mer passande med att bara promenera. 😉 Hennes båda hundar är lite osäkra på andra hundar och då är Karlsson perfekt som terapihund. Han läste blixtfort av dem och sedan fick de ta det i sin takt. Det slutade med att de, medan vi gick, nosade både i rumpan på K och på andra ställen och han lät dem hållas. De kände sig nog ganska trygga i hans sällskap innan vi promenerat färdigt. Min älskade duktiga lilla hund! 🙂
Kameran var inte med på promenaden eftersom jag insåg att det skulle bli lite ”too much”, men när jag kom hem kunde jag inte låta bli att knäppa några frostbilder. 😉
Måste också påminna om att; är man lycklig ägare till borderterrierkalendern så är det Karlsson man får glädja sig åt hela januari. Min egen lilla kalenderpojke. 🙂
Hoppas nu att ni alla får ett alldeles lysande 2009! Själv begär jag inte så mycket mer (just nu) än att Murphy lämnar mig ifred…
vallterrier.com 
Vill bara önska dig och din familj ett Gott Nytt År och hoppas du får vara frisk och kry. Du har ju haft lite otur den senaste tiden………..
God fortsättning på det nya året.
Hur ska vi som inte får kalendern kunna njuta av Karlsson?
På bloggen?
Men aj då…hoppas det är nåt slags final på eländet, bara.
Vänligen styr Murpy i nån annan riktning än min när du är färdig med honom 🙂
Vill önska er en god fortsättning på det nya året !
och framför allt skicka en krya på dej hälsning. Hmm det blev långdraget för dej stackare.
Toppen fin januari BT.
Hm, nu börjar jag faktiskt bli riktigt orolig för dig; den där skadan borde du nog kanske gå och kolla upp. Vore ju ett elände om den är värre än du tror och det sedan får väldigt jobbiga konsekveknser; vet inte hur det är vara höftopererad och träna spår med hund, för jag har aldrig hört talas om om någon som gjort det – om du förstår min tanke… 😉
Frost är vackert! Och jag kan till och med tycka det är trevligt att vara ute och GÅ i frost. Det är precis lagom mycket vitt för min del. 😀
Och må Murphy förflytta sig låååååångt bort från dig – MINST en 12 mil. För det innebär att jag slipper att ta över honom. 😉
Ha det!
Ah, där var han ju.
God fortsättning!
Visst är det vackert med frosten, har kommit på mig själv med att titta på alla träd mer än vägen, när jag kör bil:(
Krya på dej!
Snygg Karlsson Linslus!! Gå och kolla upp din skada… Inte vill vi ha en skadad Lotta för vad ska vi då läsa?? 😉
Murphy light infann sig hos mig igår. Precis före mig svängde en barnfamilj med vidhängande j-r-terrier in på parkeringen vid ”vår” skogsrunda. Att hamna bakom dem halva promenaden var ingen ”hit” (jag valde det dock medvetet framför att går rundan åt andra hållet och riskera ett hundmöte – Otto går inte så bra ihop med just j-r…). Så småningom steg de dock åt sidan, vet inte om de tänkte sig en annan runda än den jag gick eller om de insåg att det var smart att släppa förbi mig och jyckarna…
Till bl a Agnetha och Ylva; utan att ha någon som helst läkarexamen är jag ändå ganska säker på att läkarens diagnos blir densamma som min. Det onda sitter helt klart i muskulaturen så det går nog inte att göra så mycket mer än att knapra inflammationshämmande/smärtstillande och vänta…