Månaden började med ett besök hos vår fysioterapeut där Pyssel fick ok-stämpel i rumpan och Maro fick en del ”skit” åtgärdat, precis som vanligt. Dagen efter firade vi Maros 12-årsdag med veterinärbesök och ”bokförd” avmaskning (för båda) hos veterinären, ett smarrigt tuggben i present och glass.
Sen gav vi oss iväg på sommarens officiella semester. 2019 tänkte vi åka till Norge men ångrade oss i sista stund när prognoserna (i början av juli) visade snudd på minusgrader och … snö. Sen har det inte blivit av men nu var det dags och så här i efterhand kommer jag osökt att tänka på det gamla uttrycket ”mycket skrik för lite ull sa han som klippte grisen”. 😆
11 dagar var vi borta och fem av dem var resdagar. 270 mil totalt åkte vi och vi har ändå bara sett väldigt, väldigt lite av allt som finns att se. Vår ursprungliga plan var att sätta på markisen för att enkelt kunna göra fler och lite kortare stopp men vi tänkte om och bestämde oss för att ta förtältet och göra lite färre men längre stopp. Smart eller ej … ? Vet inte, men när vi väl var installerade var tältet skönt att ha.
Första stoppet, förutom ett kort nattstopp på skidstadion från OS i Lillehammer, blev Måndalen. Inte en särskilt charmig by men strategiskt placerad utifrån vad vi ville se. Campingen, och vyerna som bjöds några meter från husvagnen, var dock helt ok. 🥰
Vi var djupt fascinerade av campinggrannarna som till största delen bestod av tyska fiskare. Mycket välutrustade sådana med jättelika husbilar, egna båtar och fyrhjulingar med tillhörande släp mm. Vi kan väl säga att vi inte riktigt smälte in men det spelade ingen roll. 😆
Det blev inte några solnedgångar i havet på den här resan men den här ”inverterade” solnedgången, tagen från campingen, kändes helt ok, den också. 🥰
Första dagen på plats ägnade vi åt att ”landa” och utforska närområdet till fots men sedan var det dags för Trollstigen. Tyvärr kom vi bara knappt halvvägs till Geiranger. Husses bil började ha synpunkter innan vi ens hann på färjan så vi valde att ta en något bredare, och mindre krokig, väg tillbaka till baslägret, om den skulle surna till på riktigt – vilket den inte gjorde. 🙏Det vi hann se var dock vackert även om det var mulet och molnen gick lågt. Pyssel fick rasa runt lite i snö och var överlycklig. Husse, som halkade och åkte på rumpan efter Pyssel en bit, var inte riktigt lika nöjd. 🤣
Dag tre på plats begav vi oss till Ålesund och det blev väl lite … antiklimax. De 418 trappstegen upp på Akslaberget, för att se den magnifika utsikten över staden, kändes inte aktuellt. Upp hade vi väl kommit förr eller senare, men ner? Med mina ögon som generellt inte gillar nedförslut och en topptrimmad Pyssel i snöre hade det troligen inte slutat väl. När vi var ”hemma” igen insåg vi att det faktiskt gick att åka bil dit upp också men det var så dags då …
Vi åt semesterns enda måltid på restaurang. En galet dyr, men som tur var också galet god, pizza. Sedan började det regna så vi drog oss hemåt igen.
Slutligen gav vi oss iväg mot Atlanten och Atlanterhavsveien. Den ser väldigt spektakulär ut på drönarbilderna men IRL var det väl inte så märkvärdigt. Nåja, det stod på min bucket list och nu är det gjort. På vägen tillbaks stannade vi vid Columna Transatlantica. Det skulle vara marmorskulpturer i vattnet men vid hittade bara två små marmorbitar. Troligen vände vi för tidigt men promenaden dit var i alla fall vacker.
Efter fem nätter i Måndalen var det dags att dra vidare, till Loen, Lovatnet och Sande camping där jag faktiskt hade förbokat en sjötomt. Det var nog tur för det var en populär camping. Det är ganska långt (bilvägen, inkl. färja) mellan de olika ställena men fågelvägen är det nog inte mer än 8-10 mil.
Sjön, med sitt turkosa vatten, var verkligen vacker! Första intrycket förtogs lite av att det regnade rejält när vi satte upp tältet men det löste sig och det mesta torkade efter hand. Vyerna som bjöds under olika tider och väder var fantastiska. 😍
Första dagen utforskade vi närområdet. Vi hittade en (gratis) utsiktsplats över Loen och Olden. Säkert inte lika spektakulär utsikt som den från Loen Skylift men 1200 kr billigare och i ärlighetens namn var jag inte jättesugen på att åka skylift/gondol med två hundar. Vi besökte även Kjenndalsbreen (glaciär) som blev något av en besvikelse för Pyssel som trodde han skulle få rulla i snö igen. Tassbadet i bäcken från glaciären kompenserade förhoppningsvis lite. 😅
Sista dagens turistande ägnades åt Dalsnibba och Geiranger. Innan vi åkte på morgonen tittade jag på dunjackan som hängde i garderoben men den fick hänga kvar. Det ångrade jag när vi stod uppe på Dalsnibba. Det var +3° och kom några snöflingor men utsikten var vacker! Besöket där blev alltså ganska kort innan vi fortsatte ner mot Geiranger. Där tog vi ett brejk, åt vår medhavda matsäck, köpte glass och tittade på folk en stund. Tanken, från början, var att åka upp åt andra hållet en bit och sen vända för att se den biten vi missade när vi bröt efter halva Trollstigen och för att få den spektakulära vyn över byn men vi kände att vi fått nog av hårnålskurvor den dagen och drog oss tillbaka mot Lovatnet.
Morgonen efter var det dags att packa ihop och och påbörja hemfärden. Den ursprungliga planen var att ta ytterligare ett eller två längre stopp söderut. Rjukan och/eller Odda stod på min önskelista men vi började bli rätt mätta både på husvagnsliv, förtältsuppsättningar och bilåkande så hemåt det bar. Ett kort nattstopp söder om Hamar blev det innan sista etappen hem.
Sammanfattning
• Vi har fått se massor av vackra vyer! Många av bilderna är tagna i farten, genom bilfönstret.
• Vi har sett oerhört lite av det som finns, och i förhållande till antal körda mil.
• Vädret skötte sig över förväntan. Mössor, vantar, ullunderställ och tjocka jackor har förblivit oanvända och regnkläderna har vi inte heller slitit ut.
• För första gången har jag känt att husbil hade varit ett vettigt alternativ. Nu har vi åkt mycket fram och tillbaka. Med en husbil hade vi kunnat se och göra mycket ”på vägen”.
• Husse har skjutsat runt oss lugnt och säkert, både med och utan husvagnen.
• Jag har fått mycket KBT när det gäller tunnlar. När vi kom till tunnlarna runt Oslo kunde jag inte förstå att jag tyckte de var läskiga när jag åkte på mina tjänsteresor. De är ju jättebreda och utan mötande trafik! Så var inte fallet med övriga tunnlar vi passerade …
• Jag åker gärna till Norge igen, men då till någon annan del. Vill ju gärna se Lofoten och även en del söderut som vi missade den här gången. Om jag får med mig husse är dock mer tveksamt. 😆
När vi kom hem vidtog vardagen med hundträning, både i skogen och på appellplan, samt de vanliga bestyren och snart var det midsommar. Själva midsommarafton tillbringades hos samma goda vänner som vi brukar fira med – ibland hos oss, ibland hos dem. Exakt på midsommarafton kom sommaren på riktigt med en värme vi inte upplevt tidigare i år. Det blev en skön eftermiddag och kväll med sill och grill, helt enligt traditionen och däremellan hann vi med en promenad med bad. Alla promenerade, två av oss badade. Vid 12 års ålder kom Maro på att det var skönt och gick i massor av gånger, trots att det inte fanns något att apportera! Simmade gjorde han inte, bara nästan, men ändå?! 🥰
Sedan fortsatte värmen i en dryg vecka och kulminerade med olidligt varmt, över 30°, sista helgen – framför allt på lördagen. Jag åkte ändå in till utställningen i Borås för lite shopping men det blev ett kort besök. Den kraftiga åskan som det varnats för har mullrade lite runt omkring men kom aldrig riktigt nära. 🥵
vallterrier.com 