Uncategorized

En vind från helvetet

Och jag pratar inte om de vindar SMHI har behagat förse oss med den senaste tiden…

När jag kom hem från jobbet blev det tjej-promenad eftersom husse inte kommit hem med lillebror från dagmatte/svärmor ännu. Bestämde mig för att gå djävulsrundan. Det är ju lite enklare att hantera alla störningar med bara en hund i snöret. När vi närmade oss djävulshuset laddade jag handen med några bitar av mina hemgjorda hundkex som Iza älskar. I sådana här situationer ÄR det faktiskt tillåtet att muta, i förebyggande syfte. 😉

Dörren till huset stod öppen men inga hundar varken syntes eller hördes. Huset ligger på en hörntomt vilket gör att vi måste passera två sidor av tomten. När vi kommit till själva hörnet var vi utom synhåll från den öppna dörren. Trodde jag. Och började så smått andas ut.

Då hör jag hur det liksom blåser till bakom ryggen på oss och sen drar larmen igång. Larmen från 10-15 italienska vinthundar. De har alltså sprungit ca 20 meter helt tysta, förmodligen med enda syfte att ta livet av oss genom att förorsaka två massiva hjärtinfarkter! Det var nära att dom lyckades. Både jag och Iza hoppade högt men samlade ihop oss och sen skötte hon sig sååå fint under resten av passagen. Hemgjorda hundkex smällde tydligen högre än de illvilliga små kräken!

5 reaktioner till “En vind från helvetet”

  1. duktg Iza! och duktig matte som mutade! mutor är inte bara tillåtna, de är nödvändiga för att undvika hjärtattacker i dessa lägen!!

  2. Underskatta aldrig värdet av en riktigt bra muta! Jag använde mig av mutor igår på sista promenaden och jag är förvånad över hur konfliktfri den promenaden blev… Ikväll får även klickern följa med ut… *svimmar nästan för att JAG sa det*

  3. Agnetha; du är välkommen. Men du kan få se den UTAN att offra din högra arm. Vi gick faktiskt förbi detta hus när du var här men med tanke på att det var oktober så kunde väl inte de små kräken vistas utomhus…

Lämna ett svar till mysla Avbryt svar