Den perfekta aussien

Då har vi klarat av aussie-träffen och jag får säga att Karlsson smälte in med bravur. Eller…? Njae, kanske inte. 🙂 Han var onekligen en katt bland hermelinerna men han anpassade sig väl. Vi deltog till och med i de högst oseriösa tävlingarna och hade därmed chansen att bli ”årets aussie i väst”. Denna titel gick dock (tack och lov) till en hund som uppfyllde rasstandarden betydligt bättre än Karlsson. 😀

Mitt intryck av aussie då…? För att sammanfatta med ett ord; bra!

På det stora hela så gav de ett positivt intryck. Visst fanns det en och annan näbbgädda, framför allt tikar, men det finns ju i de flesta raser. De flesta verkade dock hyfsat sansade och normal-sociala både mot folk och fä (fä=Karlsson). Det kördes lite uppletande och det lilla jag såg imponerade väl inte speciellt men det var en ganska svår ruta de fått tag på. En hund som jag träffade hamnade väl på reserverad-sidan men det är en valp som uppfödaren har kvar och lägger ner mycket jobb på för att komma över den biten. De övriga i samma kull var av ett helt annat skrot och korn och jättetrevliga.

Hade också flera givande samtal med uppfödaren till min och Karlssons favorit-aussie, Tarrak. (F’låt Bucks, men jag känner Tarrak mycket bättre så han får vara favorit tills vidare.) Fick svar på många av mina frågor och även en inbjudan till kennel-läger!! Hon tyckte jag skulle komma och titta för att få en mer samlad bild av hennes hundar. Det uppskattas! Om jag sedan har möjlighet att åka dit över någon dag återstår att se, det äger rum en helg som förmodligen är lite knepig för min del, men det vore onekligen roligt. En sak är klar. OM, jag säger OM, det skulle bli läge för en aussie någon gång så ligger denna kennel högt på önskelistan.
En rolig dag var det och att Karlsson fick med sig en ny pipleksak från prisutdelningen gjorde ju inte det hela sämre i hans ögon.

När vi kom hem släpade jag ut trimbordet på gräsmattan och ”rev” av den värsta pälsen. Nu behöver han ju inte försöka se ut som en aussie längre. 😉 Han är inte så lättrimmad det lilla livet. Vissa delar av kroppen (ryggen, bringan, halsen) tycker han bara är skönt men andra delar vill han helst ha för sig själv. T ex mage, ben och rumpa. Detta försöker han lösa genom att sätta sig med ansiktet mot mig och – pussas…  Det känns onekligen som om han tror att bara han är tillräckligt söt och pussas tillräckligt mycket så ska han slippa?! Som tur är så ska vi få hjälp med finputsen inför Årets Border av V. Det är onekligen lite enklare när man är två…

Misstänker att det lilla barktrollet kommer sussa rätt sött resten av kvällen för även trimning tar rejält på krafterna.  I kombination med alla intryck från dagen så… 🙂

Fascinerad terrier

Igår kväll blev det äntligen tid att titta på dvd:n med Karlssons MH. Och det var inte bara jag och husse som tittade. Båda hundarna följde intresserat det som hände på TV:n och i synnerhet Karlsson var mycket förvånad och fascinerad över att helt plötsligt se en borderterrier på TV?! 😀
070505a.jpg