Har just kört ett pass med ”nosdutt i handflata” för både Karlsson och Iza. Uppenbarligen ramlade det ner fler poletter än jag trodde hos Iza när vi körde det förra gången, för idag kopplade hon på en gång. Visst, några slängar med tassen på toasitsen blev det, men i övrigt verkade hon ha fattat. Och min högra hand sitter kvar, utan ens en rispa av schäfertänderna. 🙂
Ibland när man klickertränar känns det onekligen som om man skulle behöva en tredje hand för att hantera klicker, belöning och – som i det här fallet – targethanden. Tror jag löste det hyfsat ändå, men inte optimalt.
Karlsson hade definitivt greppat vad det handlat om för där var det inga tveksamheter om vad jag ville. Försökte få till lite stadga i det hela, dvs längre tid med nosen i handflatan, men njae… det gick sådär.
Försökte också börja om med ”stå” genom att klicka för distinkt landning med framtassarna i golvet. Tror han fattade lite, men ska nog köra en repetition om en stund.
I dag har vi även tränat en stund med träningsgänget. Några minusgrader och vedervidrig blåst gjorde att det blev ganska kort men intensivt. Man kan säga att vi hade ganska mycket teori. 😉 Under det praktiskta passet körde jag utgångarna på framåtsändandet när jag hade en grupp som kunde placera ut boll vid punkten för tempoväxling. Vet inte hur stor effekt det hade egentligen, men nu har jag testat. Hinkarna i all ära men de har sina begränsningar, och däribland just detta att placera ut belöningar. Lite fritt följ med kommendering blev det också och idag såg det bättre ut enligt hörsägen. Testade att inte säga ett ljud på hela tiden, dvs inga fotkommandon vid starterna, och då såg det bättre ut. Tror att han skärper sig mer när han inte får någon förvarning om att det ska bära iväg. Vi får väl se om min teori håller, men idag kändes det iaf bra.
Annars har det inte hänt så mycket i helgen. Igår kände jag mig allmänt trött, klen och eländig. På gårdagens långa promenad (som var längre än vanligt) var benen inte med mig som de borde och orken tröt på ett oroväckande sätt. Var ganska övertygad om att jag skulle vakna upp med influensa (eller något i den stilen) idag men se det gjorde jag inte, och idag har jag varit tillbaks i normala gängor. Tack och lov!
Och i morgon är det måndag igen. Puh…
För övrigt längtar jag något alldeles vansinnigt efter lite varmare väder. Det behöver inte bli sommar men +10° och vindstilla vore en högvinst. Det blir onekligen lättare och roligare att träna hund när man inte ser ut, och beter sig, som en Michelingubbe.
vallterrier.com 
Jodu, tre händer vore bra vid klickerträning.
Ja ibland skulle tre händer vara bra vid klickerträning. Har skaffat mig en liten godisväska som jag kan hänga på sidan, sen har jag införskaffat ett nyckelband som ser ut som en telefonsladd (snurrig) där det sitter en nyckeknippa (en sån i metall som man sätter fast nyckeln på) så sätter jag fast klickern i den. Så släpper jag klickern så finns den nära till hands sen.
Sen har jag även en i-click oc då kan man klicka med foten om man vill men frågan är väl hur snabb man är med tån 😉
Vill oxå ha varmare! Men nu har min rumpa tinat iaf!
Att ha godiset i munnen är som ”en tredje hand” – förutsatt att hunden lärt sig fånga, förstås. 😉
Håller med dig om vädret. Ligga figge på ett berg i snålblåst och ett par minusgrader är heller ingen hit, kan jag lova. 😦
Men, ”än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står”, så vi får väl sov… f’låt … drömma vidare om en tid med sol, lagom värme, vindstilla och torra stigar och skogar. Mmmm, det är så det pirrar i kroppen av längtat. 🙂
Ha det!
Det är nog bara så att vissa gånger är man TRÖTT och behöver vila… Tycker det börjar märkas lite att vi går mot ljusare tider. Hurra!!
Pernilla; jag har ”snodd” till klickern. Klicka med foten skulle väl funka med de klickers jag har, men… timingen? Det är nog långt från ögonen via hjärnan till handen ibland. Vågar inte tänka på hur fel det skulle bli om jag skulle vänta på att impulsen når foten?!
Agnetha; jag har godiset i munnen, men just i det här fallet hade jag velat ”belöningsplacera” i min handflata utan att flytta handen och då blev det lite jobbigt. Så pricksäkert spottar jag inte korvbitar. 😉