Jullovets sämsta timing

Som final på jullovet gör man sig till och hyr ett ridhus, bara för oss. En timmes kvalitetsträning skulle det bli, och jag hade till och med en plan! Åker hemifrån med pigg hund, kör bil i tio minuter och kommer fram med en hund med magknip/fis på tvären. Eftersom det brukar släppa om man håller honom i rörelse så försöker vi ändå träna lite, med mycket varierad framgång och lågt tempo. Efter 35 minuter ger jag upp, packar in honom i bilen och åker hem. Och ut kommer en pigg hund, utan magknip?! Tack för det… Nåja, huvudsaken är ju att han mår bra igen, men det känns onekligen lite snopet.

Jullovet ja… Jag var ju lite tveksam till om jag verkligen skulle lyxa till det och ta ledigt i mellandagarna, men eftersom jag hade komptid som måste tas ut, helst innan årsskiftet, och det är jättelågsäsong på jobbet så gjorde jag det, och oj vad skönt det har varit. En batteriladdare utan speciellt många måsten. Sommarsemestern är ju oftast planerad från första minuten till den sista, men så har det inte varit nu. Jag har tagit dagarna som de har kommit, utom julafton då, som ju var rätt ”spikad”. Jag har slappat, rensat en strumplåda, slöat, städat en skrubbundertrappan, vilat, tränat lite hund, åkt till gymmet, slappat, shoppat, sorterat, trimmat en terrier, och … slöat lite till. Fått en hel del gjort, men tagit det i min takt när jag känt för det. Det finns hur mycket som helst kvar som jag skulle kunna göra, men det hinner jag väl med tids nog. Mot slutet av lovet har jag till och med lyckats vända lite på dygnet – varit uppe lite längre och sovit lite längre. 🙂 Men – nu är det slut på det, för i morgon kallar verkligheten. Dock bara i tre dagar, sen är det fyra lediga dagar igen. Fredag eftermiddag ska tillbringas i rasmontern på My Dog, och innan dess blir det väl lite shopping och mingel.

Här kommer några bilder från Karlsson race i snön på nyårsafton. Eller race och race? Han bottnade ju liksom inte, så det hela påminde mer om crawl, även kallat frisim. Bilden i förra inlägget är alltså efter dagens sejour på trimbordet. En lagom sportfrissa. Ett lager päls, och de värsta lockarna, är borta. Jag vägrar att skala av mer med tanke på vintern och temperaturerna som plägar hållas utomhus. På dessa bilder kan man kanske bilda sig en uppfattning om läget före. Något yvigare, och lockigare, framför allt på bogar, rygg och manke.