My Dog & Your Dog

Efter en heldag på utställningen i Göteborg är vi rätt möra. Karlsson passade på att powernappa i bilen på vägen hem, vilket ju inte var en helt lyckad taktik för mig, så just nu vinner nog jag trötthetstävlingen. Det får bli Red Bull istället för rödvin om jag ska överleva Let’s Dance.

Förmiddagen ägnades åt mingel, och shopping, av det mildare slaget. Alldeles för milt tyckte Karlsson som ville ha ALLT, typ. Han sneglade till och med lystet på trimknivar och kammar, men han var nog inte riktigt införstådd med vad det var. Habegäret tog liksom överhanden. 😉 Det som slutligen fick följa med hem var ett regnkoppel (gummerat) till Iza, att lägga på lager tills vi slitit ut det hon har. Ett träningshalsband till Karlsson, samt en boll med snöre, för DET hade vi ju inte förut *host*… samt en burk fiskoljekapslar, bara för att de var 80:- billigare än på Blå Stjärnan. Och just det, två fällar också.

Eftermiddagen skulle ju tillbringas i rasmontern. Karlssons underbara kollega från förra året, lilla Sot, befinner sig för tillfället i Skåne, som nybliven mamma till sju valpar så att vi skulle få en ny kollega var helt klart. Den planerade lånetiken som skulle hålla Karlsson sällskap fick förhinder och igår kväll fick jag meddelande om att det istället skulle komma en hanhund, och att vi väl kunde pussla med att ha den ena i bur och den andra på bordet, och låta dem turas om. Både Karlsson och Morrisson är dock förståndiga hundar så de samsades alldeles utmärkt på bordet. Inte ett tjafsande, förutom ett litet gläfs när de möttes utanför montern. De har skött sig exemplariskt och ganska många besökare har sett milt uttryckt förvånade ut när vi informerat om att det var två vuxna hanhundar som inte kände varandra sedan tidigare. Folks fördomar om terriers, och terriertemperament, har nog fått sig en liten knäck. 😀 Som vanligt har Karlsson gjort sitt bästa för att charma publiken genom att pussa på dem och låta sig klappas, och han lyckades nog med några.

Nu känns det bra att vi klarat av vår insats. En dag känns rätt lagom, i motsats till förra året när vi var där två dagar. Det är ju en bit att åka också…

Här kommer en bild på dagens mon(s)terhundar:

Och här är en favorit i repris, från förra året: