Upp & ner. Hit & dit.

I torsdags morse åkte vi mot Dalarna. Syftena med resan var flera, och den förväntade underhållningsgraden klart varierande. Och på släp hade vi – ett släp. Bl a skulle vi leverera vår gamla tjock-teve till mamma, och med oss tillbaks skulle vi ha ett gammalt avlutat furuskåp från A. Vi har bott i Falun, hos A, under helgen, och ”pendlat” till Rättvik, där mamma bor, på fredag och lördag. Eftersom Karlsson och Gino inte går jättebra ihop så valde vi att lämna honom hos svärmor. Att Iza och Gino skulle fungera bra även i möblerade rum kände jag mig dock ganska säker på, och eftersom vi inte hittade någon hundvakt åt henne fick hon följa med.

Under helgen har jag bl a varit på ”studiebesök” på äldreboende med mamma. Och ägnat avsevärd tid åt (förhoppningsvis?) pedagogiska diskussioner om vad man kan/bör ta med vid flytten, hur hon bör förbereda sig osv. Inte särskilt roliga samtalsämnen, men nödvändiga. Nu har hon ju inte fått någon plats än, men det är lika bra att förbereda så gott det går. Vilken effekt samtalen har haft, när det blir skarpt läge, återstår att se?

Vi har även varit och tänt ljus på pappas grav. Igår var det exakt ett år sedan han lämnade oss… Tungt var det naturligtvis, men samtidigt fint.

Helgens glädjeämnen har (som vanligt) varit hundarna. Gino har visat den djupaste beundran för Iza och nästan krupit ur sitt skinn för att fjäska in sig. Hon har, för första gången i sitt liv (?), uppträtt med viss värdighet, till Ginos förtvivlan och min förvåning. Han har suttit som en hare framför henne för att nå upp till hennes nos, och förmodligen sa han ”Se mig, älska mig!”, men det imponerade inte nämnvärt på pantertanten. Han ville gärna ligga ”nära”, helst nos mot nos, men när han blev alltför påträngande flyttade Iza bara på huvudet, eller drog åt sig tassen, eller… -Jag hånglar inte med smågrabbar som inte hör till familjen, verkade vara mantrat. Men inga hårda ord eller tag över huvud taget, utom när han försökte knuffa undan henne från hennes matte. Då sa hon ifrån. Inte på skarpen, men hon klargjorde mycket tydligt vilket avstånd han borde hålla just där och då, och han förstod precis. 🙂 Det lustiga är att hon inte alls varit lika ”avundsjuk” när jag umgåtts med Gino som hon är när jag gör likadant med Karlsson eller andra hundar? Som sagt; de där hundhjärnorna är inte helt enkla att förstå sig på?

 

Sin vana trogen lyckades Iza också leta reda på husets i särklass minsta Biabädd, och där huserade hon en hel del. Rävunge-posen, med nosen under svansen lyckades jag tyvärr bara fånga med iPhonen, och därtill hörande bildkvalitet.

 

I fredags fick vi förresten ännu en gång frågan om Iza är en valp? En matte som hade tappat kopplet till sin rabiata tax, och lyckats hålla i kopplet till sin lika rabiata dvärgschnauzer, ställde frågan. Som de flesta såg hon rätt förvånad ut när hon fick facit. 🙂 Och förresten… det kanske är därför Iza vill ligga i så små bäddar som möjligt? Hon kanske håller på att regrediera till valpstadiet, men har inte förstått att kroppen inte riktigt hänger med i svängarna?

När skåpet burits in idag, och jag lyckats pilla upp låset till dörrarna som gått i baklås under transporten, inspekterade hundarna den nya kojan. Jag tror den blev till belåtenhet?

 

I torsdags bröt jag förresten mot traditionerna. Jag har ju en djupt rotad instinkt om att huset måste vara någorlunda städat när jag åker bort. Riktigt varför kan jag inte förklara, men det har nog något med generna från mamma att göra tror jag. Möjligen samma gen som styr helaochrenaunderkläderommanskullehamnapåsjukhus-reflexen? Men… i torsdags lät jag dammsugaren stå kvar i skåpet, och se på f*n…? Inget hemskt hände?! Jag konstaterade att dammråttorna låg kvar på ungefär samma ställe där vi lämnat dem. Och jorden har inte gått under? (Det du Agnetha A.! 😉 )

Avslutningsvis (förra) veckans tulpaner – i kruka?! Väldigt mulliga och gulliga innan vi åkte, när bilden är tagen, men utvecklingen har kanske inte varit riktigt den väntade? Vi får väl se vad som händer i veckan som kommer? Eventuellt tyckte de att det var en god idé med lite vatten som de fick idag när vi kom hem?