Med korta, långsamma steg…

…tar vi oss fram i tillvaron. Åtminstone den utomhusliga tillvaron. Och åtminstone jag och lillhunden. Men han är ju å andra sidan inte känd för att ha särskilt långa steg ens vid tjänligt väglag. Jag utnyttjar givetvis mina Icebugs, men isen är så hård att de inte riktigt lyckas med sitt uppdrag.

Storhunden, aka gammeltanten, verkar dock ha tittat för mycket på Bambi och gick omedelbart på näsan med ett ben i varje väderstreck så snart vi lämnade tomten. Har en känsla av att just det rörelsemönstret inte är det bästa för (snart) 11-åriga schäfertanter, men vad vet jag? Hon verkar dock inte bekymra sig det minsta, utan fortsätter glatt att ånga på. Och just ångandet gör ju inte direkt min tillvaro lättare. Och säger jag till henne, modell hålldigiskinnetannarsskadudö, som det gärna blir när paniken är nära, så drar hon bara ännu mer. *suck*

Väglaget är som sagt inte rolig, och då är det nog ändå förhållandevis hyfsat just här. Innan det frös på ordentligt kom det nämligen en drös halvblöt snö som åtminstone fläckvis har frusit fast i blankisen. Men bara fläckvis som sagt. På andra fläckar har den bara lagt sig som ett förrädiskt fluff ovanpå isen.

Just nu känns onekligen hundskor och promenader på den saltade motorvägen som ett ganska trevligt alternativ, eller … det kanske har andra nackdelar?

Igår blev det i alla fall en tillfällig ljusning i tillvaron när jag och Lennart Å. Karlsson helt plötsligt skulle gå på kurs. Inomhuskurs! Kursens inriktning var faktiskt av underordnad betydelse just då. Så glada var vi att få göra något vettigt. Men hur som helst är ämnet för de två kurstillfällena – fritt följ. Det ÄR ju vår käpphäst, så när kursen dök upp i höstas (för en duktig instruktör) anmälde jag mig blixtfort. Förhoppningsvis kommer vi ut lite klokare på andra sidan, nästa måndagkväll?

Budgivningen i Tradera-bloggen (förra inlägget) pågår, men verkar ha mattats av lite, men igår var det fart och fläkt. Just nu kan jag välja mellan:

1. En hel helg med massor av hundträning och helpension i Skåne (+ en schäfervalp?!)

2. Spårträning och lydnadskommendering en gång i veckan under 10 veckor i vår (varav jag förmodligen bara kommer kunna utnyttja ett fåtal) samt vissa fördelar i samband med sommarens läger (som jag inte ens vet om jag kommer kunna vara med på).

3. Fem spår, fem lydnadspass med ”kommentarer av blandad uppmuntrandegrad”, ett inomhuslydnadspass + två uppletanden.

Samtliga bud är även förstärkta med lite lull-lull i form av god- och leksaker.

Vem som leder just nu har jag inte riktigt lyckats avgöra, men vi får väl se om det droppar in andra intressanta bud. Annars har jag ju några dagar på mig att fundera. 😉

Och för att återgå till där jag började; om jag måste välja mellan pest och kolera så tror jag faktiskt att jag väljer detta:

Mjukt, kallt fluff, istället för hårt, kallt och isigt ofluff.