Idag var det äntligen dags. SPÅRTRÄNING! ”Elaka tanten” hade letat upp ett skogsområde som delvis bjöd på barmark så i morse bar det iväg några mil söderut.

Två spårupptag i skogsterräng fick vi till, och ett kortare ängsspår. Inget av  evenemangen var väl egentligen någon succé, men med tanke på det långa uppehållet räknar jag det ändå som godkänt. Men vi har SPÅRAT, och det är huvudsaken just nu. 😆

Själv var jag  som bambi på hal is när jag helt plötsligt skulle gå i skogsterräng. Man har ju liksom vant sig av med det. Karlsson såg också lite perplex ut. Skog, pinnar, blåbärsris, mossa?

Nu kan man även börja skönja vissa ”sprickor” i snötäcket på vår åker så fortsätter det regna och vara plusgrader lite till så…

När jag kom hem var det bara att ge sig iväg på en rejäl promenad med båda djuren eftersom husse åkt på en dunderförkylning och inte orkade gå med Iza. Jag  går så gärna med båda hundarna bara han behåller förkylningen för sig själv. Tyvärr är det väl inte troligt. Det brukar vara han som ”börjar” och sen smittar mig, men ingen regel utan undantag – hoppas jag.

Eftersom vädergudarna utlovat regn tog jag inte med mig ”finkameran” idag, och naturligtvis kom det inte en droppe under de timmar vi var i skogen! Nåja, ett par ajFån-bilder blev det trots allt.

Dagens snöfria ÄR verkligen DAGENS snöfria! Det finns hopp… 🙂 (Och ja, det är ”bara” skog, utan snö, på bilden – alldeles tillräckligt fascinerande efter den här vintern.)

En av dagens ”deltagare” – Laban!

Samma Laban efter avslutat spår.