I lördags brakade det ju loss med stora pelargonflytten. De flesta var rätt matta i pälsen, och i synnerhet min absoluta favorit från i somras, den här:
Hur den såg ut i lördags har jag inga bildbevis på, men nu ser den ut så här:
Stjälkarna ser grönare ut i blixljuset än i verkligheten.
Och tittar man riktigt noga så hittar man detta!
Ett nytt lite blad på väg ut, och det finns ytterligare ett par stycken.
Det kanske finns hopp trots allt? Jag menar… de har stått i lagården hela vintern, ljust och lite för varmt, och fått betydligt mindre vatten än planerat. Typ tre sparsamma vattningar sedan oktober. Men det verkar inte som om de ger upp så lätt. Paradoxen är dock att den som ser allra fräschast ut är en röd rosenknoppspelargon som jag inte var särskilt förtjust i och inte hade sörjt nämnvärt om den kolavippat. Men det är smällar man får ta. 😉
Ytterligare fascination infann sig när jag upptäckte att två andra börjat blomma?! Mycket sparsamt förvisso, men ändå…
Nu ska dessa, och ett antal till, husera i minst ett par månader på ett gammalt fult skrivbord som står på tvären i vårt lilla vardagsrum. Inte roligt, men det blir väl desto roligare när de kan pryda våra altaner till sommaren, om den någonsin kommer?
Till sist ett par bilder från i morse som visar exakt hur bra en schäfer och en borderterrier passar ihop. Den passformen alltså. 🙂
vallterrier.com 