For those who’s talkin’…

… och bloggar (och visar bilder!) på barmark och vårblommor:

Detta är  utsikten från vår altan just nu! Åkern där vi brukar träna spår är fortfarande djupt begravd under ca 30  cm snö och spårträning känns vädligt avlägset, åtminstone på hemmaplan. Utanför altanräcket ligger drivor på dryga metern. Förvisso snö som är skottad från taken, men just nu skiter jag i varifrån den kommer och varför den ligger där. Den är lika irriterande oavsett vilket. Den enda ljuspunkten är väl att infarten troligen är fri från is och snö inom en vecka. Kanske? Förstå att jag vill bo i Skåne just nu! Har lagt ut en förfrågan om ev. adoption till Skåneland. Vi får väl se hur det går? 😉

Gårdagsdygnet var av det mer dramatiska (och tröttande) slaget. Vaknade på natten av att det gjorde ont i hjärttrakten och efter en stunds grubblande bestämde jag mig för att, med hjälp av husse, ta mig in till akuten. Jag är ju inte den som besvärar sjukvården i första taget så det var ett stort steg att ta för matten. Efter EKG, blodtryck mm där allt var normalt och några timmar på hårda träbänkar (förmodligen köpta second hand från SJ någon gång på 50-talet) så fick jag även träffa en doktor. Han kunde inte upptäcka något konstigt och vi kom fram till att det hela förmodligen var en muskelinflammation/-sträckning. Skönt, men jag hade mer ont när jag gick än när jag kom… Nåja. Vid den tidpunkten var klockan frukostdags så det var bara att åka hem och käka, duscha och … åka till jobbet. Hade några möten på förmiddagen så det kändes inte som någon option att stanna hemma. Vid lunch gav jag dock upp och gick hem och la mig. Och hade ännu mer ont när jag vaknade efter någon timme? Muskelteorin kändes dock mer och mer trolig så jag petade i mig ett par Ipren under kvällen och i morse var jag nästan besvärsfri. Mycket skumt! Visst känns det fortfarande, men på en helt annan, och lägre, nivå. Husse tog dock med sig lillebror till svärmor idag så jag har bara Iza att hålla ordning på under lunchpromenaden. Hon blir betydligt mindre vildhundsartad när hon är ute på egen tass med matte, och det känns rätt bra just idag.

Idag får  det väl bli ett par snöfria alternativ, som kompensation för den icke snöfria ovan. Nu finns det viss risk att jag börjar upprepa mig, för jag kommer inte ihåg vilka bilder jag publicerat, men det får ni leva med i så fall.

Avancerad terriertortyr!
(Camping i Norrköping.)

Glass är gott, även i Arkösund! (Och jo, den fördelades rättvist mellan de båda djuren.)

6 reaktioner på ”For those who’s talkin’…

  1. Läskigt med hjärtont, trots att det ”bara” var muskelvärk!!! Skönt att det gick över och att det inte var allvarligt iaf!

    Du behöver inte alls flytta till Skåne, Mölndal funkar också helt ok för snöhatare! Här är barmark överallt sånär som på nån liten hög nånstans bara. Lerigt som fan, men i år känns det helt ok! 🙂

  2. 😆 Då kräktes du nästan på min NYTAGNA vårbilder då :mrgreen: Vilken hemsk natt och vilken oro, tur att det inte var något med hjärtat!! Muskel inflammation el t.om ångest el magkatarr var diagnoser som for igenom mitt huvud, förutom hjärtinfarkt då såklart. Muskel inflammation känns ju som det bättre av alla de altarnativen 😉 Vilken byråkrati det är kring adoptionspapperna…sliter på här så det ska vara klart så fort som möjlight….men myndigheternas kvarnar mala långsamt 😆
    Nu lämnar jag över ordet till Rut som har något att säga :
    Karlsson! Din stackars sate, inte nog med att din matte visar tecken på samma förvirring som min matte….hon är ju dessutom tortyr expert! Vill bara säga att du har alla mina sympatier och nästa gång, så klipp korven 😆 Det är det värt :mrgreen: Då kanske jag kan minimera risken över att råka ut för samma terrier tortyr här hemma, gäller att vara om sig och kring sig 😉 Min matte får en del inspiration härifrån serrö, så det gäller att mota Olle i grind!
    Nospuss från Rut P-S Matte säger också hejdå D.S

    • Attans att det där med adoptionen går så långsamt, och när det väl är klart blir det väl 18 gröna vintrar på rad här uppe… 😆

  3. SUCK! Här hemma är det också drivor av snö kvar, från förrådstaket. Ångrar så himla mycket att vi skottade ner skiten! Grannen som inte skottade sitt tak föll det minsann inte in hos! Och ingen snö har han kvar heller… BLÄ för att man är duktig! Kanske det kan bli ett premiärspår i helgen? Våra kompisar premiärspårade idag på ett fält, kanske vi kan lyckas också? 😀 Ska börja med viltspår för den lilla damen tänkte jag, och hoppas på anlagsklass-start ganska snart sen! Kramkram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s