När jag åkte till naprapaten nu, efter att det mörknat, hände det något konstigt. Helt plötsligt fick jag mörka, oregelbundna fält i höger del av höger ögas synfält. Eftersom jag igår kväll hade ett mystiskt och rätt otäckt fenomen (mer liknande ett tivoli) i samma öga blev jag lite rädd. Men sen kom jag på vad det var…
.
.
.
.
.
Barmark!
B A R M A R K!
Nu var det iofs på de mycket branta (nästan lodräta) sluttningarna utmed motorvägen. De mycket branta (nästan lodräta) sluttningarna som vetter rakt mot söder. Men ändå… det finns alltså något annat därunder. Något som inte är vitt?
Kvällens andra surrealistiska upplevelse var själva naprapatbesöket. Det enda som är ”skönt” med det är när man till att börja med blir inlindad i värmekuddar och filtar (samt en och annan akupunkturnål) och får ligga och ”gotta till sig” i en halvtimme. Själva behandlingen är ganska plågsam, men värst är nog ändå radion. Beroende på vilken tid man är där så är det antingen sportradion eller P4 Dans man får försöka sova till. Idag hann jag med båda delarna och jag vete katten vilket som var värst, men jag tror det är P 4 Dans. Sportradion spelar ju åtminstone en del hyfsad musik mellan målrapporterna. En gång bad jag honom byta kanal men det var inte så populärt…
Kvällens tredje surrealistiska upplevelse var när jag kom ut från naprapaten. Jag hörde något som vrålade på ett väldigt obehagligt sätt. Fågel, fisk eller mittemellan liksom? Kunde inte identifiera ljudet. Inte förrän jag fick syn på boven. En katt. En äkta marskatt. (Hur man nu kan hålla sig med utekatt mitt inne i Borås vid största genomfartsleden är en helt annan fråga.) Jag blev då varse att grannarna här troligen har kastrerat och p-pillrat sina katter ganska väl för det var lääänge sedan jag hörde det ljudet.
Och som en helt naturlig avrundning på detta surrealistiska inlägg kommer här lite halländsk ljung från i somras. 🙂
Ja, vi har ett stråk barmark på baksidan. Några dm brett. Dår går en datakabel? Våra grannar måtte surfa så kablarna glöder : )
Jag svävar på molnen när jag på promenaden till skogen ser grusvägen 🙂 Bonden har även skottat fram lite mossa, en sten och en tuva gräs… extas!! 😉
I går såg jag för första gången på flera månader GRÄS på vår övre appellplan. Gräs! Visserligen är det på den plogade delen, men ändå; flera kvadratcentimetrar med gräs gjorde mig nästan euforisk. Och detsamma gör vår gata här utanför, som faktiskt numera inte enbart består av tjock och knölig permafrost. Och som lite extra grädde på moset: Vår japanska lönn har små bladembryon, trots att snön står en halvmeter uppefter stammen på den.
Det finns hopp om livet – halleluja! 🙂
Hm, tryckte lite för fort på skicka…
TACK! Paketet kom i dag. Ersättning på väg. 😉
Gulle dig!!!
Vilken upplevelse….barmark mitt i snöiga Sverige…antar att du inte vill bli adopterad till Skåne nu längre då?! 😆 Vilken överträdelse att ha på radion under behandling 🙄 ….trodde alla hade delfin, havsbrus och gitarr plonk under behandlingen. Prat mitt i gör ju det svårt att drömma sig bort och slappna av.
Äh… Skåne är aldrig fel. 😉
Oh….du skulle trivas i Skåne, du har redan en underbar inställning 😆
Jag gillar verkligen Skåne. Har ju två skånska hundar t ex. 😉
Puh. Jag hann börja tänka ”glaskropp” och tänkte be dig söka ögonläkare 🙂
På lördagkvällen (med tivolit) hann jag både tänka och googla på näthinneavlossning. Började förbereda mig för ett besök på AVC när tivolit stängde, lika fort som det öppnat.
Menar du att Iza & Karlsson kommer från Skåne? 🙂 Då är de bra hundar med andra ord
fast det visste jag ju redan 😉
Japp! Iza från Nyhamnsläge och Karlsson från Malmö. 🙂