…att fånga inkallning med ställande på bild. Det gick … sådär. Tydligen behöver man inte lyssna så mycket på matte när hon sitter på knä med en kamera framför ansiktet. Och när dessutom kameran var inställd på ”fel” sorts sekvenstagning så gjorde det inte saken bättre.
Här får man åtminstone en liten uppfattning av hur det såg ut igår.
Resten blev mest ”springande träsktroll”. Men han är ju söt ändå. 😉
En med ståndöron…
…och en med hängöron.
Spåret gick i stort sett kanonbra. Det var 3-400 meter med sex pinnar varav tre fastbundna. Han tog alla utom en av de fastbundna för där var vi ute och cyklade, lite vid sidan av spårkärnan. Det roligaste var att han verkligen ville fortsätta efter pinnarna och motivationen verkade öka ju längre vi kom i spåret. Känns onekligen som ett stort steg i rätt riktning. 🙂 När vi var klara gick jag tillbaks för att leta efter den försvunna pinnen. Hade det varit en vanlig pinne hade jag inte brytt mig men eftersom man är lite snål/lat ville jag gärna ha med mig snörpinnen hem. Vi strosade omkring ungefär där jag trodde att den fanns och rätt vad det var stod den lilla råttan och rotade med något. Gissa vad? 🙂



Duktigt av träsktrollet! *applåder*
haha vad rolig han ser ut med ståndöronen, ser ut som han flyger mer än han har markkontakt.
hmm…svarar i namnet hängde med från att jag svarade i min egen blogg, tokigt det blev 😛
Och när kommer appellstarten med träsktrollet då? 😉
Han är ju bara för söööööt! 🙂
Ha det gott – kram
PS. Tack för grattisarna. Det värmer otroligt. DS.
*fniss* Om du hängt med flitigt på bloggen så hade du vetat att vi siktar på oktober, men det är en del kvar att fixa innan dess. T ex apporteringen, platsen och ängsspåren…
Härliga lilla träsktroll! Va skönt att pinnarna på spåret börjat lösa sig…en milstolpe man ska över lixom.
Men va … 😮 Jag som läser här varje dag – flera gånger dessutom, för det mesta … Hur har jag kunnat missat det? Hm, kanske är nån Alzheimer light som satt in eller så. 😀
Hur som helst, så ska det bli oerhört spännade med ”bruksterriern” på appell! 🙂
Kram.
Agnetha; kolla här https://vallterrier.wordpress.com/2007/05/17/glest/