Jag syftar alltså inte på någon relation eller något liv. Eller njae, på sätt och vis är det väl en relation. Min relation till Jack Bauer… Igår gick sista (?) avsnittet av 24 och hallåan hävdade bestämt att det var det SISTA! Inte bara säsongens sista. Dock har det funnits säsonger där hjälten varit betydligt mer död i sista avsnittet än vad han var igår, och ändå återuppstått så att serien kunnat fortsätta. Den här gången lämnades det liksom en liten öppning… Har följt den här serien slaviskt i sex säsonger, i någon form av hatkärlek. Inför varje säsong (efter den första) har jag tänkt att; ”nu ska jag INTE börja titta” men ändå inte kunnat hålla mig borta. Så inte mig emot; det får gärna vara jätteslut nu.
Förutom 24 hann jag med lite hundträning igår. Det stod framåtsändandeträning på schemat och eftersom Iza vikarierar som agilityhund för tillfället så körde jag med unge herr Karlsson. Han skötte sig faktiskt jättefint. Än så länge är det bara frågan om framförgående genom gruppen men han bryr sig betydligt mindre om folket än vad jag trott. Dessutom pendlade han betydligt mindre än vad han gjort sista tiden. Började även lite smått med utgångarna. Dvs vi sprang gemensamt fram till mitten av gruppen där vi lekte rejält. Fördelen med K (jämfört med en fullvuxen brukshund) är ju att; även om han travar i bra fart efter gruppen så kommer han ändå hålla det estimerade avståndet. Det känns inte som om jag behöver sträva efter skritt för då kommer jag att gå ikapp honom. Däremot får jag träna in rejäl galopp fram till gruppen så att han kommer ut på rätt avstånd och det blir en tempoförändring.
Han satt sedan uppbunden och laddade för fulla muggar när resterande hundar körde. Det blev nog lite för mycket, för resten av träningspasset blev mest cirkus. Men HAN hade iaf roligt…
Innan framåtsändandet hann jag med ett litet agilitypass med Iza. Det gick riktigt hyfsat. Dock kom jag på att jag bara tränat ”framförbyten” åt ena hållet. Att få den gamla kroppen att göra baklängespiruetter åt andra hållet var inte helt enkelt, men det gick. Till sist. 🙂 I eftermiddag är det dags för privatlektion igen!
vallterrier.com 
Har inte sett ett enda avsnitt av 24, så jag kan inte dela din separationsångest på den punkten. Däremot om de skulle lägga ner CSI … 😮 Faktiskt är det riktigt svårt även på den punkten, eftersom Grissom – i serien – är tjänstledig. Jag klarar mig nästan inte utan Grissom!!!! 🙂
Å så tycker jag att K borde bli cirkushund på allvar; han verkar ha alla förutsättningar för att lyckas i den rollen. 😀
Ha det!
Eeeh? Va? Jag har sett alla sex säsonger och inte kan jag minnas att han dog i slutet på sjätte! Var det det där avsnittet när han blev skjuten inne på deras kontor eller? *funderar verkligen*
Agnetha; jag har inte sett ett enda avsnitt av CSI så … vem f*n är Grissom? 😉
Beträffande cirkushunderiet så var det en av träningskompisarna (hon har inte sett så mycket av K) som tyckte att jag kunde lära honom att hoppa upp i famnen på mig… Men det var ju liksom inget svårt. Det har han ju kunnat sen han var sex månader, typ…
Mysla; det slutade med att han tog farväl av en medvetslös/drogad Audrey och sen gick ut på en terrass ovanför ett brant stup. Där stod han med pistolen i handen och stirrade ut i fjärran. Det såg onekligen ut som om han skulle ta livet av sig, men man vet ju liksom aldrig med den mannen. 😉
Nej men neeeej, nej! Inte Jack inte. Han ska leva i hundra år och jaga bovar! 🙂