Författare: vallterrier

…är till för att hållas, och eftersom det första digitala julkortet nu har anlänt blir det alltså en egen sida med fådda julkort även i år. Länk finns längst upp, ovanför headern, och sidan fylls på efter hand.

(Och btw… jag överlevde gymbesöket med hedern i behåll, tror jag. Idag kändes det onekligen lite mesigt, blev inte ens svettig?! Men det var ju mest demonstration och ”prova på” i de olika maskinerna. På måndag kör vi igen, och då blir det nog lite mer ”allvar”.)

Så här ser det ut utanför fönstret (bokstavligen – bilden är tagen från skrivbordsstolen, genom rutan!) just nu. Och vad jag än tycker om snö så kan jag ju inte förneka att det är vackert. Nu hotar väderleksprognoserna med regn framåt lördag morgon och övergång till plusgrader under några timmar för att sedan sjunka under nollstrecket igen. Måtte de ha fel, för det enda som är värre än snö är … is. Eftersom prognoserna ser ut som de gör så känns det helt onödigt med några timmars plusgrader. Ge mig ett par veckor däremot så tar jag tacksamt emot dem.

För övrigt fick jag en flygande start på dagen (i mycket långsam takt) när jag ringde polisen angående ett misstänkt rattfyllo. En bil som körde mycket osäkert i 20 km inne i stan, nästan körde mot rött (=jättegult), med bakre vindrutetorkaren gående i full speed och en backspegel krossad och hängande på tre kvart. Det slutade med att jag körde efter (åt helt fel håll) och guidade polisbilen. Jag fick se en skrämmande körning, stundtals nästan på vänstra sidan av (den breda) vägen trots möten, och stundtals ute i snövallen. Polisen lyckades genskjuta oss och ta över och fick till sist stopp på ekipaget. Det visade sig vara en nykter men mycket gammal man som lånat en bil! Tyvärr krävs det ju i princip att äldre förare orsakar någon form av allvarlig olycka innan man börjar ifrågasätta körkortsinnehavet. Man kan alltså bara vara tacksam över att det inte hände något den här gången och hoppas att mannen fick sig en rejäl tankeställare och förhoppningsvis avstår från bilkörning hädanefter, men det är väl troligen att hoppas på för mycket…

Om nu någon minns den där ruskigt jämna födelsedagen som utspelade sig i augusti, så kan jag meddela att den varade, om inte till påska, så åtminstone till jul. Igår kom det nämligen ett mystiskt paket i brevlådan. 🙂

Paketet visade sig innehålla en kraftigt försenad present, men den finaste av dem alla.

Vi firade ju födelsedagen tillsammans med Karlssons uppfödare, och då fick jag veta att den här tavlan var beställd men ännu inte levererad. Konstnären har haft en strulig höst och det har tagit längre tid än beräknat, men det var verkligen värt all väntan. 🙂 Stort tack till Karin och Tommie på Öresunds Kennel!

Nästa fråga på agendan är; ska jag beställa en likadan tavla på Iza? Det finns nog ett par fina bilder på henne, tagna vid samma tillfälle. Det får nog bli så!

Och här är originalet, som legat till grund för oljemålningen.

Den började i lördags med den nya (LED)TV:n och den (nästan) trådlösa manicken som ska överföra musiken från datorn till stereohögtalarna. Manicken funkade bra. TV:n är fortfarande inte inkopplad eftersom bordsstället fortfarande lyser med sin frånvaro.

Idag brakade det loss igen. Har hämtat ny skärm till datorn, 22″ widescreen, och efter vissa komplikationer är den nu inkopplad och inställd, men … allt är så smått? Hoppas jag vänjer mig.

Ett nytt flashigt tangenbord införskaffades också.

I motsats till det gamla så går det här att läsa vilka bokstäver som hör till vilka tangenter! Att detta inte var möjligt insåg jag inte förrän husse inledde sin datorkarriär med internetbanken för ett par år sedan. Jag blev mäkta irriterad när han hela tiden frågade var bokstäverna satt?! Va’! Hur svårt kunde det va’? Sen insåg jag att det nog var rätt svårt…

E   R   T

Med gammaldags korrekt fingersättning på tangenbordet bryr man sig liksom inte om vad det står på tangenterna så jag hade inte ens märkt detta.

Att se det gamla tangentbordet rejält uppförstorat på skärmen var f ö ingen uppbygglig upplevelse. Guuud så skitigt?! Det nya borde ju, med sin slimmade design, inte kunna dölja så mycket, och vara lättare att hålla rent, eller…?

Nästa projekt är att koppla in hemdatorn som fått ny hårddisk, och se om den också vill samarbeta med den nya skärmen.

Därefter (men inte ikväll tror jag) är det den nya routern som ska kopplas in och konfigureras.

Och sen står väl TV:n på tur förmodar jag, men som sagt; inget bordsställ än. Hoppas det kommer innan helgen, för på lördag kan jag nog inte göra så mycket mer än sitta still och försöka få TV, DVD och boxar att samarbeta. På fredag kväll är det nämligen dags för ytterligare en teknisk aktivitet, men mer av det fysiska slaget. Då ska jag nämligen *plats för läsare att hålla andan* börja … styrketräna! Jag har en känsla av att det inkluderas en helt annan typ av maskiner i det konceptet nu för tiden.  Senast jag ägnade mig åt styrketräning är för 17-18 år sedan… Så det kommer nog också kunna räknas som en teknisk aktivitet. Har dock bokat tid för guidning i teknikdjungeln, så jag ska väl förhoppningsvis komma ut hel, om än mörbultad.

Vem kommer hit och tar hand om hundarna på lördag när jag inte kommer ur sängen/soffan/fåtöljen?

Ikväll är det ridhusträning igen. Segt att det inte börjar förrän 19, för jag vill gärna komma iväg så snart jag slutat jobba, och inte gå och vänta. Blir sällan särskilt produktiv under sådana väntertider. Men… Karlsson har uttryckt en stark önskan om någon kvällsaktivitet, så så får det bli!

Helt plötsligt hade himlen en väldigt konstig färg. Inte fullt så konstig som kameran har tolkat det, men ändå…

En gång i veckan förvandlas hon, till Izther Williams. (De som är för unga för att förstå ”ordvitsen” kan läsa här.)

Igår var det sim-time igen, och jag kom ihåg att ta med mig kameran. Partykameran blev det, och även om ljuset är bra i poolen så är jag ändå positivt överraskad över bilderna som är tagna utan blixt. Hon är ju inte direkt stilla…

Den här rosa pipapporten har hängt med i alla de fem år hon har simmat.
Utan den skulle hon inte simma en meter. Tro mig – vi har försökt med andra leksaker.
Jag är tacksam att jag har några i reserv. Kunde ju inte drömma om att den
här skulle hänga med så länge, och dessutom – den piper fortfarande!

Här är jetstreamen i full gång, och hon får jobba rejält.
Pip-apporten ligger i vattnet, mellan mig och Izther.

Nyfönad, och långt ifrån torr, men ganska … fluffig. 🙂 Jag undrar fortfarande
hur länge man skulle behöva hålla på för att få henne helt torr?

…har kört med traktor på en av våra skogsstigar så det gick att gå utan att pulsa alltför mycket. Jag misstänker att orsaken till traktorkörningen inte uteslutande var vänlighet, men mig kvittar det. Dock är det stor risk att träden snart hindrar framfarten istället. Och btw… nu snöar det igen, så glädjen med det gångbara skogsstigen blir nog kortvarig.

Rätt mycket träning blev det även idag på promenaden, ungefär samma moment som igår. Framåtsändandet såg riktigt bra ut idag! Iza och husse har pulsat en rejäl runda i skogen. OK, utan snö är den inte särskilt rejäl, men i det här väglaget räcker den till.

Enligt gårdagens inlägg av Lennart Å. Karlsson (jag måste byta lösenord till bloggen!) konstaterar jag att det är fler än jag på den här fastigheten som lider av förvirring. Även pelargonerna som befinner sig på övervintring i lagården har snurrat till det. Sedan jag plockade in dem i september har de fått vatten två gånger, och då i mycket sparsamma ransoner. Temperaturen ligger på ca +6°, men de låter sig inte hejdas.

Den här började blomma sent, strax innan jag tog in dem. Och än har den inte slutat…

Nu ska det erkännas att det finns ett antal som har tagit det här med övervintring på djupaste allvar också, och ser riktig risiga ut. Frågan är hur risiga de ser ut efter renoveringsprojektet som tar sin början nästa vecka. En vägg till träningslokalen (där de bor) gav ju delvis upp förra vintern och ska nu bytas ut. Det känns inte optimalt att göra det i det här vädret, men blir det en likadan djävulsvinter, med lika mycket snö, så håller nog inte väggen så det är bara att ladda med fiberduk, värmefläkt och kanske be en liten bön?

Detta projekt innebär också att vi är utan vår träningslokal ett tag framöver eftersom den delen är upptagen av allt som förvarades i andra änden av rummet. Hoppas renoveringen går fort, för det är ju nu vi verkligen behöver den…

Är ganska nyligen hemkommen från en lek-, bus- och träningspromenad på tu man hand med Karlsson. Erinrade mig vad vi gjorde förra vintern, och då tillbringade vi faktiskt ganska mycket tid på en plogad grusväg av återvändsmodell, med extremt sparsam trafik och god uppsikt, inte alls långt hemifrån. Där tränade vi inkallningar (med stå och ligg), framåtsändande etc. Och idag körde vi favorit i repris. Eller… favorit? Hade väl föredragit en appellplan med barmark om matten själv fått välja, men hon får ju sällan det.

Tog med mig partykameran ut, och kunde konstatera att f*n ta det motiv som inte står stilla när det börjar mörkna. 😉 Ljusstyrkan fortsätter dock att imponera, men extremt lättrörlig terrier var troligen inte det optimala motivet. Men kul hade vi i alla fall.

Att vara kampkompis och fotograf samtidigt är inte heller det optimala. 😉

Så kan man se ut efter godisletande i snön. Och elaka matte skulle
naturligtvis fota innan hon rensade terrierfejset. 😉

För övrigt har vi gjort ett par intressanta teknikinvesteringar idag. För det första en makalös manick (hoppas jag) som ska göra att jag trådlöst kan överföra ljud (läs: Spotify) från den bärbara datorn till sterons högtalare. Har inte vågat mig på att koppla in och testa än, men snart… Kanske?

Sen blev vi helt plötsligt med platt-TV, av LED-modell. Inte för att det är något fel på tjock-TV:n, den sköter sig utmärkt. Det gör dock inte mammas TV så tanken är att hon ska få ärva vår gamla. Efter att ha lullat runt på Elgiganten, Onoff och Mediamarkt utan att bli nämnvärt mycket klokare eller komma närmare ett köpbeslut så hamnade vi lite otippat på Siba. Där dök det upp en supertrevlig säljare med en god portion engagemang så helt plötsligt hade vi köpt TV. En liten diskret 32″-variant, för vi behöver inte mer i vårt lilla vardagsrum. När vi väl bestämt oss visade det sig att den enda som fanns kvar av den modellen var skylt-exet, så då prutade vi rejält. 🙂 Hoppas att vi gjort ett fynd? När jag känner mig tillräckligt mentalt stark för att försöka mig på att koppla in den är dock i nuläget oklart. Bordsstället fattas också, så i nuläget blir det till att luta den mot väggen om vi ska testa. Jag tror med andra ord att det får vänta tills vi får ställningen i mitten på veckan.

Nu återstår två problem; var ska jag göra av mina älskade ljuslyktor som bor på tjock-TV:n? Montera hylla på väggen ovanför TV:n kanske? Och hur ska vi få upp den gamla TV:n till mamma i Dalarna, helst igår? Själva har vi ingen möjlighet att åka upp förrän tidigast i januari, och då hänger det ju på vädret om man vill ge sig ut. Problem nummer två känns onekligen lite mer svårlöst än nr 1, och tips mottages tacksamt.

När solen kröp fram även idag så kliade det i avtryckarfingret (igen!), och den här gången tog jag med partykameran (Canon Ixus 300 HS) ut på en minisafari, sisådär 45 meter från vår infart. Och jo, den får med beröm godkänt. Den fixar sådana här ”nära” bilder (att kalla det macro än nog att ta i) betydligt bättre än min systemkamera gör, åtminstone med de objektiv jag har och de inställningar jag fixar att göra (dvs nästan inga).

Samtliga bilder är tagna med kamerans autoläge. På de två sista, som egentligen är samma bild i olika beskärningar, gick autoblixten av, och tja… det blev ju rätt läckert, eller…?

Den här bia-bädden har under ganska lång tid varit grymt ratad av båda hundarna. En endaste ensam och övergiven fäll på botten dög tydligen inte åt prinsen och prinsessan (på ärten). När jag här om dagen slängde i ytterligare en fäll, och en fleecepläd, blev det helt plötsligt husets populäraste ställe? 🙂

För övrigt hörde jag mig själv kläcka följande fyndiga kommentar i morse: ”Åh, det är bara åtta grader kallt…”

Dags att boka tid hos en terapeut kanske?

Och följande kommentar kunde man läsa i förra inlägget: ”,,,det är rätt milt här nu, -5.8…” Då ska man noga betänka att skribenten bor i Skåne?!

Människan är ett anpassningsbart djur…

Ja det känns ju onekligen som om det är en ny istid i antågande, om den inte redan är här? Idag är det iofs lite mindre svinkallt: ”bara” -10 mot gårdagens -17. I gengäld så vräker snön ner? Vid -10? Ur led är vädret… Och är det meningen att det ska vara full vinter fem månader om året så vet jag inte om jag vill delta längre. Den där globala uppvärmningen känns just nu som seklets största skämt.

Igår kväll var det träning i lyxridhuset, men all lyx till trots – uppvärmt är det INTE! Ute var det som sagt -17, och inne uppskattningsvis -12? Brrr…

Och även om det är stort så blev det ingen större kvalitet på träningen. Det var vi för många för. Jag försökte dock härda ut, och när alla andra gick och fikade stannade jag kvar och körde rutan, lång inkallning med stå och ligg (som faktiskt blev riktigt bra!) samt framåtsändande, men inte ens då blev det särskilt kvalitativt. Det var vi för frusna för både jag och Karlsson. Dessutom tar det 25 minuter för mig att ta mig dit, och lika lång tid hem. Så… jag vet inte hur frekvent besökare jag kommer bli? Det är ju förskottsbetalt så den enda som drabbas om jag inte åker dit är ju jag. Och Karlsson förstås, för trots temperaturen (han frös så han skakade så fort han var still) tyckte han det var fantastiskt roligt.

F ö vet jag inte om jag kan skylla den tekniska härdsmältan som omger mig just nu på vädret? Som jag skrev så packade hemdatorn ihop i tisdags, och igår var det dags för skärmen. Datorn bör gå att återuppliva säger de som förstår sig på sånt. En ny hårddisk så ska den vara OK igen. Men skärmen kan jag bara glömma, och en ny är beställd. Igår eftermiddag betedde sig den sprillans nya jobbdatorn jätteskumt och jag trodde den också brakat ihop. Det löste sig dock med ett telefonsamtal, men idag när jag kom till jobbet kom samma dator inte ut på nätet? Akutbesök av tekniker åtgärdade det. En inställning som jag inte ens visste att den fanns, och knappt teknikern heller, hade ändrat sig av sig själv? Hur går sånt till?!

Ikväll funderar jag på att ta fram min Iceage-DVD och se om man kan få några överlevnadstips, för sådana lär behövas om det ska fortsätta så här. 😦

Ännu en liten fotosejour har klarats av. Med tanke på hur förtjust jag är i att fotografera i motljus kanske jag skulle försöka lära mig hur man gör? Nåja…

Jag har f ö drabbats av en teknisk härdsmälta här hemma. Igår kväll la hemdatorn av, och idag har min skärm bestämt sig för att packa ihop, efter 13,5 år?! Det tycker jag är lite fegt… När jag slog på den i morse var allt helt plötsligt väldigt mörkt. Väääldigt mörkt… Så bilderna är mer original än någonsin. Man kan ju liksom inte retuschera när man inte ser vad man gör. Hjälp är dock på väg med låneskärm och lite andra, sedan tidigare planerade, tillbehör. Men det är väl märkligt (och tur) att sånt här alltid inträffar när skattepengarna är på ingång? Blir nog inte så många kronor över när teknikparken är uppdaterad. Datorn har jag väl gott hopp om att den ska kunna fixas, men skärmen är jag ytterst tveksam till. Men 13,5 år…  det får man nog vara nöjd med?

Igår kväll hade jag och Iza en date med simfröken. För två veckor hände det en del saker i bassängen som gjorde att jag ville ha en översyn. Hon fick MVG för sin fysik, framför allt med tanke på åldern. Och det jag tyckte mig se för två veckor sedan fanns det inte ett spår av, så nu ångar vi på med frisksim en gång i veckan ett tag framöver.

Ikväll är det träning i lyxridhuset, men som sagt; uppvärmt är det inte så det blir Michelin-style på matte, och kanske även på hund. Eller också kör vi bara fartmoment så att han håller sig varm. 😉

…med vinter är att man kan ta lite läckra bilder. När man inte ens behöver lämna altanen är det ännu bättre. 😉 Men, det räcker ju faktiskt med ett par minusgrader, frost och sol för att få till bilder av den här typen. 30 cm snö och -15 är definitivt overkill.

Och btw, detta torde vara kommunens mest välfotograferade schersminbuske…