Enligt gårdagens inlägg av Lennart Å. Karlsson (jag måste byta lösenord till bloggen!) konstaterar jag att det är fler än jag på den här fastigheten som lider av förvirring. Även pelargonerna som befinner sig på övervintring i lagården har snurrat till det. Sedan jag plockade in dem i september har de fått vatten två gånger, och då i mycket sparsamma ransoner. Temperaturen ligger på ca +6°, men de låter sig inte hejdas.
Den här började blomma sent, strax innan jag tog in dem. Och än har den inte slutat…
Nu ska det erkännas att det finns ett antal som har tagit det här med övervintring på djupaste allvar också, och ser riktig risiga ut. Frågan är hur risiga de ser ut efter renoveringsprojektet som tar sin början nästa vecka. En vägg till träningslokalen (där de bor) gav ju delvis upp förra vintern och ska nu bytas ut. Det känns inte optimalt att göra det i det här vädret, men blir det en likadan djävulsvinter, med lika mycket snö, så håller nog inte väggen så det är bara att ladda med fiberduk, värmefläkt och kanske be en liten bön?
Detta projekt innebär också att vi är utan vår träningslokal ett tag framöver eftersom den delen är upptagen av allt som förvarades i andra änden av rummet. Hoppas renoveringen går fort, för det är ju nu vi verkligen behöver den…
vallterrier.com 
Pelargalningar! Mina får övervintra som ”vanliga” krukväxter inne, om än på det mörkaste och svalaste stället, men även de har bestämt sig för att det är blomningstid, för det sätts knopp lite varstans. Elaka tanten de bor hos plockar dock bort dem illa kvickt. Jag tror att de kan tänka sig att flytta, även till en träningslokal utan vägg. 😉