23 december är en dag fylld av traditioner; gamla, nya och kanske blivande? Den som lever får se.
Granen står i alla fall grön och grann i stugan och klädd är den också. Skinkan, mer minimalistisk än någonsin, är klar. Risgrynsgröten är kokad. ”Janssons” är klar. Klapparna är inslagna, de sista igår faktiskt. Kanelförrådet är (som vanligt) gott (och borde räcka till år 2022 ca). Brandvarnaren i köket är testad. Tja, jag skulle nog kunna rabbla ett tag till. Känner mig ”cool” och färdig. Eftersom det inte blir fler än jag, husse och terriern (och Bertil) här hemma i år så finns det ingen anledning att stressa ihjäl sig. Det blir jullunch hos svärföräldrarna och sen blir det hemmakväll. Känns skönt!
Jag konstaterar också att Karlsson fullt ut axlat Izas ansvar för matlagningen. Han hade full koll på skinkan när den var i ugnen t ex. Övriga hemmavarande familjemedlemmar (=matte) förlitade sig på stektermometern men Karlsson hade inget som helst förtroende för den sa han? Nåja, det gick bra till sist.
Några saker har dock inträffat idag som jag verkligen inte önskar ska bli traditioner. En utav dem var … åska?! Det small och blixtrade rejält på förmiddagen och sen började det … snöa?! OK, åskan var väl kanske mer anmärkningsvärd än snöfallet, men det hängde i alla fall ihop. Tack och lov försvann snön nästan lika fort som den kom. 🙂
På långpromenaden konstaterade jag också att jag kanske borde ha köpt ett presentkort på dykcert i julklapp åt den lilla terriern? När leksaken hamnade i diket fick jag fiska upp den? Den lilla hunden plaskade gladeligen omkring i det iskalla vattnet men att sticka ner den söta lilla näsan? Näe, det kom inte på fråga…
Nu återstår att vem som vinner kampen om julaftonsvädret? Den handlar otvetydigt om regn. Mycket eller JÄTTEMYCKET?! Yr.no är inte ens överens med sig själv, och nu varierar prognoserna från ca 7 mm till över 50?! SMHI spår ca 20 även om det inte framgår här. I morgon vid den här tiden har vi väl en aning om vem som vann. Jag håller på Klart.
Avslutningsvis ett par bilder på min nya favoritjulblomma – vita snittamaryllis. Tokvackert!
Och just det; husse är ute och saltar. Även det en tradition som inte får glömmas bort…
vallterrier.com 
God Jul på er!