Idag skulle vi träna sök. Ute regnade det och blåste rätt rejält och ca 30 minuter innan avfärd såg det ut så här i soffan.
När han upptäckte att jag fotade gjorde han helt om och sen såg det ut så här?
Vem kan tro att detta är en brukshund? 😉
Uppenbarligen är det så att han ligger på laddning, men jag förstår inte var kontakten är? Och sladden?
Söket gick inte direkt som på räls, men fort. 🙂 Det var väl kanske mer spring i benen än näsarbete stundtals men man kan inte klaga på farten, viljan och djupet. Möjligen kan man klaga en aning på riktningen…? Matte måste strukturera upp det hela lite bättre, helt klart. Han tröttnar dock inte när jag skickar om, och skickar om, och skickar om. Samma entusiasm varje skick. Dessutom börjar han bli lite lydig och vänder, åtminstone ibland, när jag ropar. 🙂
Dagens höjdpunkt var i alla fall legan som var ett surrogat för en nedgrävd figge. En grop där vi ställt ned en låda med lock och sen täckt med diverse döda granar och ris. Den var bara några meter från stigen och han sprang förbi den med några meter innan han fick vittring och tvärvände. Inga tveksamheter om att man skulle skalla även i det läget. Nu väntar vi bara ivrigt på att få prova en nedgrävd ”på riktigt”. 🙂
Har jag sagt att jag gillar den gröna vintern? 😉
vallterrier.com 