I skamvrån

Ja i skamvrån borde vi nog vara både jag och Karlsson efter ännu en bruten spårtävling. Det är dock bara en utav oss som frivilligt krupit dit. Än.

Hemmatävling. Skitväder. Det var utgångspunkten för dagens bravader.

Vi började med lydnaden och där höll vi ihop hyfsat och fick inte en enda nolla i motsats till de flesta andra, men å andra sidan… vi börjar ju få viss rutin. *host*

Även idag funkade galopp-kommandot på språngmarschen och han var med bra ända tills jag sprang rakt igenom en vattenpöl och han fick sig en rejäl dusch underifrån, då gjorde han en gir utåt. Inga kanonpoäng idag, men till sist blev det iaf 216,75 vilket ju är dryga 20 över uppflyttningsgränsen. Dock har vi gjort lydnader på dryga 20 poäng ytterligare, så … medelmåttigt vill jag nog kalla det.

Sen bar det iväg ut på spåret. Trots hemmaklubb så har jag noll koll på var och hur spåren går eftersom jag är tävlingssekreterare när det är spårtävlingar, om jag inte tävlar förstås. Rykte sa att mitt spår var ”fint”, och det betvivlar jag inte alls även om jag nu inte fick nöjet att se hela.

Det började med ett uselt upptag. Bakspår, och sen ville han inte vända. Vi kom dock ur rutan åt rätt håll med 30 sekunders marginal. Första pinnen missade han (klurade jag senare ut i samråd med spårläggaren) och sen markerade han en skogspinne?! Uppenbart en skogspinne som använts vid spårträning att döma av hur den såg ut, men hur länge den legat där är det ingen som vet. Efter det tog han en riktig pinne, med nummer och datum och allt. Yes… Tydligen var vi i spåret en stund till (enligt beskrivning från spårläggaren) men sen vek han av ut på en skogsväg där han tydligen tyckte det var lagom trevlig och lättgått och där ”spårade” han så fint så, men inga pinnar. Förmodligen för att han spårade något annat, eller skenspårade. Han gjorde ett par avvikningar från vägen men till sist var vi tillbaks vid bilarna med en (1) pinne i bagaget?!

Vad är det som händer? Pratade med en annan av de tävlande som upplevt ungefär samma med en hund som senare visade sig ha noskvalster. Den orkade bara ett par-tre pinnar i spåret och sen tog näsan ”slut” liksom. Dock uppvisar ju K inga andra symptom på den åkomman, och förra lördagen spårade han ju jättebra nästan ända fram till slutet trots den svåra terrängen så den teorin tror jag inte riktigt på.

Just nu känner jag mig bara uppgiven och vet liksom inte hur jag ska angripa problemet?

För att bygga på katastrofkänslan ytterligare så bad jag om att få köra uppletandet utom tävlan när de andra var klara. Och där blev det ytterligare ett fiasko som jag kan grotta ner mig i… Nog om det!

Dagens lydnadspoäng

Fritt följ: 7,5/7 vp, luft, ls, släpar, dk

Inkallning med ställande: 8,5/8 steg

Framåtsändande: 7,5/7,5 ej rakt genom gruppen första sträckan, avviker marschriktning
(en förklaring är nog att sträckan idag gick lite diagonalt mot hur man brukar träna, alltså inte vinkelrätt utan bara lite på diagonalen. Ett minus med att träna för statiskt på hemmaklubben…skäms på mig!)

Kryp: 5/5,5 dk läggande, dk kryp, stannar upp
(Idag var vi nästan tillbaks i det gamla beteendet, men jag lyckades iaf hålla igång det så att det blev poäng)

Skall: 8,5/8 ngt glest, otydligt

Tungt föremål: 5,5/6 tveksamt tagande, dk, något löst grepp
(Än en gång fick jag dra i med ett extra ”apport” när han tänkte göra något annat vid apporten, och det var på håret att jag hann ta den innan han släppte… Här har vi helt uppenbart problem.)

Hopp över hinder: 10

Platsliggning med skott: 10

Både skallet och apporten kan han ju mycket bättre, och har även utfört det bättre på tävling, så där har vi en del att jobba på. Förutom allt annat då…

Nä ja ä inte bitter…

10 reaktioner på ”I skamvrån

  1. Nej nån skamvrå ska man aldrig nånsin stå i!!!! Det är bara att bita ihop, tänka nytt & komma igen! Kanske läge för en dagstripp till Mellerud snart? Det är hårda bud där som jag förstår *s*

  2. Vet du, på tal om noskvalster… Min pappas ena hund började bete sig konstigt i spåret och på jakt, och till slut visade det sig att han faktiskt hade noskvalster. Behandling och sedan var han precis som vanligt, men han hade inte visat några som helst symtom förutom att han var kass i spåret. Kanske något att kolla iaf?
    KRAM

  3. Allvarligt talat, noskvalster behöver ju inte ge symptom… Otto uppvisade ju symptom och då är ju med stor sannolikhet alla våra hundar smittade, men ingen av de andra två har visat något. Vi behandlade hela bunten och nu är Otto symptomfri, men som sagt – det BEHÖVER inte vara inåtvända nysningar m.m. Har hört om ett ANTAL jakthundar som ”betett sig konstigt” men inte visat något annat – efter behandling mot noskvalster har de återgått till normala beteenden igen.

  4. Jag vill ingå i laget som uppmanar er att komma ut från skamvrån, BUMS! Ni är så flitiga och faktum är att noskvalster spåret kanske är bra att följa upp? Min Rut har blivit behandlad förra året tror jag och det var eg Kanel som uppvisade symptom, men jag märkte på Rut att hennes nos gått på semester. Jag brukar slänga ut belöningen på gräsmattan och hon kunde knappt hitta godisbitarna trots att hon nosade och nosade……. Det märktes stor skillnad efter behandling, hon blev som vanligt, snabb på att hitta godiset!

    Vad lättad jag hade varit om Karlssons spår kaos hade berott på det, då hade du fått förklaring på blindspåreriet 😉
    I annat fall hoppas jag du hittar en spårguru som kan få er på rätt köl igen.

  5. Tycker inte heller att skamvrån är rätt plats! Och du vet ju hur du ska göra: hitta någon att nystarta med. För det får an ju göra om och om igen. Och egentligen behöver man ingen guru utan mest en klok och tålmodig och stöttande tränare och/eller träningskompis. Klart ni är på spåret igen, snart!

  6. Fast jag nu menade jag för att ev. få hjälp m spårningen i första hand!

    Pernilla är ju extremt hundkunnig på de flesta områden utom möjligen utställning… För det handlar ju oftast om att kunna läsa hunden och anpassa träningarna/tävlingarna utefter hundens typ & förutsättningarna för dagen och just det är hon ovanligt duktigt på att förklara & lära ut. På sitt eget speciella vis, i toppklass om man gillar det, möjligen katastrof annars…

    Men det kostar ju inget att kontakta henne via ett meddelande på Facebook tex (hälsa fr mig isf så hon vet vad det handlar om) och förklara kortfattat problemen du upplever att ni har på tävling och se vad hon svarar, gillar du svaret ni ju prata vidare i tfn och känns det också bra så kan du sen göra en liten utfärd med nyservade bilen!

    Vore ju kul att höra sen hur du upplevde det mötet *håller andan*.

    Håller stenhårt på dig & Karlsson, vill ert bästa, det vet du!

  7. Ok, då det finns ingen anledning till panikåtgärder, fast jag tyckte ju det lät så i början? Och då var ju Pernilla den första jag tänkte på utifrån mina egna erfarenheter. All lycka till i fortsättningen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s