Ny vecka, nya tag. Eftersom jag i grund och botten har väldigt många terrierdrag (envishet och kamplust) i min personlighet så har jag åter drabbats av en portion jävlaranamma! Och som Stine sa i söndags, i sitt peppingsamtal: fokusera på det positiva, så det gör vi!

1. I lördags gjorde vi vår bästa lydnad hittills!

2. Både lördag och söndag gjorde han kanonfina upptag och valde framspår!

3. Han jobbade fint och koncentrerat nästan ända till slutet i spåret på lördagen trots riktigt svårt underlag!

4. Lördagens spår var också jättefint, till och med tredje pinnen!

Igår kväll tog vi nya tag och åkte till klubben där vi körde uppletande i tävlingsrutan. Han fick titta på när jag vallade och la ut föremål, och … hej vad det gick! Han såg stundtals ut som ett lågtflygande JAS-plan i rutan men näsan var ändå på. Belöning fick han inte förrän efter fjärde föremålet. Sen tog han ett till och det sjätte fick han lite hjälp med, men fick in även det till sist.

Efter det körde vi ett pass lydnadslydnad, och det var väl inte fullt lika lyckat. Pip och gnäll, tjuvstarter och lite andra hyss. Framför allt tjuvstarterna, eller att han gick efter mig när han skulle sitta/ligga kvar, var lite oväntat? Det händer ”aldrig”, så jag vet inte riktigt vad som rörde sig i det lilla huvudet? Hoppas att det var en tillfällig svacka bara. Det positiva (vi skulle fokusera på det, right?) var att han valde rätt vittringspinne (med ganska svag vittring) bland 16 neutrala pinnar, och att han kollade rätt noga innan han gjorde sitt val.

Tisdag eftermiddag blir det ledigt för spårträning och efter det lydnadslydnad! Nu jäklar! 🙂