Dom skulle bara veta!

Tänk om hundarna visste vad deras matte utsätter sig för? För deras skull.

Idag skulle jag till Göteborg på föredrag å jobbets vägnar. Med tanke på väderleksprognosen lät det inte så jättelockande men eftersom företaget betalat ett par tusenlappar för detta och SMHI hade skjutit upp stormen och ovädret till kvällen gav jag mig iväg. Och i morse var det lugnt.

Kl 16, när föredraget var slut, regnade det och blåste en del men inte så farligt. Jag beslutade mig för att ta en utflykt till favoritbutiken (Huveröds) ca en mil söder om Göteborg för att bunkra lite av hundarnas favorit-tuggisar som endast finns där. Med tanke på tidpunkten var jag beredd på att det skulle ta ett tag att komma ut ur stan. Detta gick dock förvånansvärt smärtfritt. Tuggisarna inhandlades, under loppet av ca tre minuter, och sen styrde jag hemåt = mot Göteborg för att sen köra mot Borås. Det skulle jag inte ha gjort. Eller, jag skulle aldrig ha åkt söderut alls! Göteborgare är nämligen inte som andra storstadsmänniskor. Dvs kör UT från stan när arbetsdagen är slut. De kör uppenbarligen IN till stan…?! Det tog mig ca 45 minuter i praktiskt taget stillastående kö att ta mig in till Göteborg och vidare ut på rv 40. Under tiden jag köade någonstans i Mölndal så övergick regnandet dessutom i snö och ganska snart började det lägga sig på vägen. Stormvindar kombinerat med kraftigt snöfall är inte roligt. Någon gång. Och i synnerhet inte när man kör bil! Hastigheten i högerfilen, där jag och alla andra fegisar höll till, översteg nog inte 70 km/h någon gång. Men långtradarna körde efter devisen ”friskt vågat hälften vunnet” och dundrade glatt förbi i vänsterfilen?! Liksom ett antal andra bilar.

När jag kom till Borås upptäckte jag att jag nog slutat andas någonstans i höjd med Landvetter (för ca fyra mil sedan), och jag höll knappt på att få loss händerna från ratten när det var dags att kliva ur bilen. Nu är jag iaf hemma till sist och tänker inte göra många knop till ikväll. Mer än möjligen tindra med ögonen över tuggisarna som skall bunkras i förrådet för bistrare tider.

Vattenflaskor, termosar och hinkar är påfyllda. Gasolkaminen är laddad och förrådet av ljus och värmeljus välförsett. Hoppas det funkar som försäkring mot strömavbrott även den här gången?

*******************

En liten uppdatering; så här ser vårt vardagsrumsfönster ut just nu, kl 20.04. Snacka om konstraster, innanför och utanför! 😉
080131b.jpg

5 reaktioner på ”Dom skulle bara veta!

  1. Jisses, ute och köra på vägarna i det här vädret! 😮 Och till Huveröds, dessutom – när man kan beställa från dem på nätet, inomhus, i värmen, utan lastbilar som dundrar förbi… 😉 Vi får bara hoppas att godis är VÄLDIGT gott. 😀

    Och så hoppas jag att ni får behålla strömmen. Det ÄR ruggigt ute…

  2. Hahaha, minns tiden jag bodde i gbg, tålde verkligen inte rusningstrafiken och stillakrypande köer…Men tiderna förändras…Numera drar jag på smilbanden om jag skulle vara så korkad att jag fstnar i en sådan!

  3. När jag bott i Skåne några månader så var jag på tillfälligt besök i Sthlm och fick anledning att köra bil i rusningstid. Eller vad jag trodde var EFTER rusningstid = efter 9 på morgonen. Det var fortfarande igenkorkat… Senare samma dag (eller möjligen dagen efter) träffade jag en bekant som undrade om jag inte saknade stan. NÄÄÄ, verkligen inte!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s