My little sunshine

Som sagt (i förra inlägget) så sken solen idag och vädret var superhärligt. Och här satt jag och kom – ingenstans… Husse fick åka och jobba så min planering, att husse och Iza skulle gå en kortare promenad i lugn och ro, och jag, Karlsson och kameran skulle ta en längre vända kom på skam. Iza blir skogstokig om jag och K går ut, och omvänt funkar det ungefär likadant. Och att ta båda i ishalkan, och med Izas sår, kändes INTE som en bra idé eftersom hon stressar upp sig så i början.

Nåväl, jag och K och kameran tog iaf en tur ut på åkern utanför huset och här är en del av resultatet. Jag är faktiskt riktigt nöjd. 🙂 OK, visst fanns det en hel del bilder som inte var bra också, men så är det ju alltid. T o m med kameran i autoläge så klarar autofokusen hyfsat att fånga Karlsson. En del bilder är tagna i ”sport-läge” också.

080127j.jpg

Motljus (med motljusskydd 😉 ) men ändå ganska läckert tycker jag.


080127k.jpg

Fart och fläkt, och ännu en mystisk ”vinkel” på öronen. 🙂

080127l.jpg

Lite jobbigt är det med det starka solljuset tycker han. Taget med så mycket zoom som objektivet klarar, därav lite oskärpa.

080127m.jpg

Hej och hopp!


080127n.jpg

Undrar vad han har i sikte som frestar så?
080127o.jpg

Här tränar vi skall. Första gången han faktiskt skäller på enbart kommando.
080127p.jpg

Mer skall!
080127q.jpg

Kollar horisonten. Eller nå’t…

Efter att bilderna togs har jag trimmat K, och ganska rejält den här gången. T o m skägget fick sig en liten omgång. Det var första gången jag vågade mig på det på egen hand och det blev faktiskt riktigt snyggt. 🙂 Och han protesterade inte alls lika mycket som jag förväntat mig. Jag trodde det skulle göra ont där? Men som vanligt hinner man inte mer än släppa ner honom från trimbordet och städa upp allt hår innan man ser ”fläckar” man missat. Ben och tassar är som vanligt inte ”färdiga”. Där måste man vara två, en som trimmar och en som distraherar. Funderar på att ta en tur till V för att fixa det eftersom husse inte riktigt har tålamodet…

Från köttbulle till hund

Gino har transformerats från trind köttbulle till något som faktiskt liknar en hund, men mer om det senare.

Igår var ”det däringa internettet” trasigt, därav bristen på uppdatering om nu någon undrar.

Mina dagar som ”partypingla” är definitivt över. Fredagens evenemang avlöpte väl men jag gav upp på ett ganska tidigt stadium. Jag var ute med jobbarkompisarna och ”firade av” vår f d chef och ägare. Det var trevlig och maten var god. Sen skulle vi gå vidare till en pub. Och det gjorde vi. Men när det var KÖ (!) gav jag upp. Kön i sig bestod av två personer så det var väl inte det som var problemet, utan snarare tanken på trängseln som skulle vara ett faktum när man väl kom in. Då bangade partypinglan ur och åkte hem istället.

Jag vet inte om det beror på bristande habituering (för att prata hundspråk) men efter en festkväll sover jag ofta ganska dåligt. När det började närma sig lördagskvällens arrangemang var jag ganska mör och bestämde mig för att hålla mig spik nykter och köra. Vi var ett gäng (husses gamla barn- och ungdomskamrater) som började kvällen med att bowla och sen fortsatte till en restaurang. Även denna kväll var trevlig men vid 22-tiden skulle det åkas hem till ett av paren för att dricka kaffe (?) och fortsätta prata ungdomsminnen. Då kände jag att ”mina hundar behöver mig” och åkte hem. Husse fick ta sig hem för egen maskin. Så mycket för det partypinglandet. 😉

Kvällen största behållning var dock att jag 1; slog husse (med god marginal) i bowlingen och 2; lyckades göra en skitsnygg fickparkering i första försöket med husses bil och fyra salongsberusade karlar som passagerare. Man får glädjas åt det lilla. 🙂

Nästa helg ska jag ”pingla” på klubbens årsfest, men sen får det vara nog för ett tag framöver.

Igår fick Karlsson flickbesök, eller snarare tantbesök. Olga, dansk-svensk gårdshund på 7 år, kom och hälsade på. Vid det laget hade det, under loppet av två timmar, ramlat ner ca 1 dm blötsnö som de rusade runt i. Några kort blev det, men ganska mörka (trots photoshop-trixande). Är dock ändå imponerad med tanke på det urusla ljuset, dimman och snön som fortfarande föll.

Karlsson hade nog utan problem kunnat springa både ikapp och förbi Olga, men föredrog oftast att springa en bit efter med ett förtjust drevskall. 🙂

080127a.jpg

”Kom igen då katten, det svänger ju!”

080127b.jpg

080127c.jpg

080127d.jpg

Så över till ämnet i rubriken; Gino. Äntligen har det kommit några nya bilder på den lille herr’n. Precis som med Karlsson så går utvecklingen fort. Jämfört med t ex en schäfer så börjar en border på ett tidigt stadium likna en hund istället för en valp. Den lilla köttbullen jag stoppade in i bilen för två veckor sedan när de skulle åka hem utvecklas tydligen lika snabbt han.
080127e.jpg

Poserar fint på trappan till sitt nya hus.

080127f.jpg

Man får ta de tillfällen som bjuds för att strecha lite.

080127g.jpg

Filosoferar över livet som dal-mas.

080127h.jpg

Sover den oskyldiges sömn … eller?

080127i.jpg

Kontrollerar trädgården som helt plötsligt blivit vit?!

För övrigt så har Izas operationssår börjat strula. Skulle tagit stygnen i fredags men eftersom det såg lite irriterat ut bestämde jag mig för att avvakta och bokade en tid på måndag kväll istället. Det har dock blivit sämre, lite irriterad och ”kladdigt” så idag ringde jag veterinären och frågade. Eftersom jag har antibiotika kvar sedan tidigare så tyckte dom att jag kunde börja ge det, fortsätta med klorhexidintvätt och så skulle dom kika på det imorgon. Hon är dock fortfarande pigg som en nötskrika och har ingen feber. Det är dock själva f*n att det ska börja strula nu. Om två veckor ska vi på kurs i brukslydnad och då hade jag räknat ut att hon skulle vara frisk. Något provsvar på den inskickade tumören/cystan har jag fortfarande inte fått.
Idag skiner solen! Fåglarna kvittrar för fulla muggar så att man nästan får vårkänslor. Om det inte vore för den där himla snön som föll igår och nu har transformerats till is så skulle det vara riktigt trevligt. Men en tur med kameran och Karlsson får det nog bli sen. 🙂