Vi, eller åtminstone jag, har länge varit sugen på en robotdammsugare. Det finns så mycket viktigare och roligare saker att göra än att dammsuga och därför blir det inte av så ofta som det borde vilket blir extra påtagligt när kelpien byter ytterkläder ett par gånger om året. 😛
Förra veckan blev vi alltså fem i familjen när RUTger flyttade in! Vi provar oss fortfarande fram till hur vi bäst ska sköta verksamheten men hittills är jag mer än nöjd (och hyfsat skräckslagen när jag ser vad som finns i dammbehållaren, trots att jag inte tyckte det var särskilt illa innan han började…).
Hundarnas sätt att tackla den nya familjemedlemmen skiljer sig radikalt. Karlsson, som tar fram all sin grytskärpa mot den vanliga dammsugaren, tar RUTger med otippad ro. Han tittar lite lätt överseende och medlidsamt på honom och tycks säga ”men lille vän, du skulle se killen som sköter gräsmattan på sommaren!” 😀
Maro däremot tar fram det tunga artilleriet. Han tycker RUTger är jätteskum, och läskig, och äcklig och allmänt otrevlig. Nåja, tanken är inte att hundarna ska umgås med RUTger när han jobbar. Antingen stänger vi dörren om RUTger eller så gör vi som idag; när jag skulle gå ut med hundarna tog jag upp telefonen och sa åt RUTger att börja jobba. Jodå, han är appstyrd och skickar även små käcka meddelanden när något inte går som planerat. 😀 Jag försöker ha överseende med hans något bristfälliga svenska. 😛
Mest förvånande efter dagens städpass var kanske att RUTger förskingrat/ätit upp/slarvat bort/sålt den lilla dörrmattan under klädhängaren där jag brukar ställa blöta skor?! Det är sant – den ÄR borta!
För övrigt pågår det ett mycket irriterande singlande av vita flingor ute. De singlar inte jättefort och de är inte jättemånga men håller de på jättelänge blir det ändå jättemycket till sist, och än en gång har jag konstaterat att det enda som är värre än blankis är … blankis med kall snö ovanpå. Av den enkla anledningen höll vi oss mest offroad idag.
vallterrier.com 