Lagom till arbetsdagens slut började det, inte helt oväntat, mullra i fjärran. Eftersom jag inte kände mig helt säker på Izas känslor inför åska numera beslutade jag mig för att inte åka till stan som jag tänkt utan stanna hemma istället. Av en slump ”ramlade” jag över en gammal ICA-basset som Karlssons utfört diverse amputationer på (ett öra och nosspegeln) tidigare. Jag plockade fram den och lyckan var total. Iza, som inte verkade bry sig om åskan nämnvärt, fick definitivt något annat att engagera sig – sin galna lillebror. Det hela växlade mellan att hon stirrade förtvivlat på mig och undrade varför han var så pinsam, och att hon själv deltog i pinsamheterna. Perfekt åskdistraktion!
Iza fåtölj är perfekt för bassetslakt…
…så länge man inte tappar taget.
Schäfertanten kan också – bara hon vill!
Som sagt… lätt modifierade var han/hon/den redan innan kvällens äventyr.
Men han/hon/den ”lever” fortfarande och är instoppad i skåpet igen – till nästa åskoväder.
vallterrier.com 
Kan berätta att det funkar minst lika bra med pinsamma distraktioner på barn. Tekla är lite åskrädd, mest pga ljudet, så då brukar vi ordna sjuttiotals-disco med Boney M. Pinsamt så det förslår – men minst lika skoj som att dissekera en basset 😉
P.s CD:n med Boney M förvaras också på specifik plats. D.s
Excellent avledningsmanöver 🙂
Det är gott gry i grabben! Jag tycker mig se vissa västgötaspetstendenser i hanterandet av bassetten… Skönt att det hjälpt mot åskrädslan – inte kul att ha en åskrädd hund (vet hur det är).