Elva timmar till tveksam nytta?

Puh… I morse ringde klockan 05.00 för andra dagen i rad, och 06. 30 gav vi oss iväg mot Småland och Gislaved igen, eller snarare Hestra där spårmarkerna ligger. Vi drog startnummer sist (15) och det blev rätt lång väntan innan det var dags för spårpåsläpp (upptag). Jag hade fått illavarslande rapporter, från gårdagen, om att det spåret skulle vara ”jobbigt” och ”kuperat”.

Från bilen såg det ut så här:

Exakt var spåret skulle gå visste jag ju inte då iofs. Rutan (en bit till höger om bilden) var fin. Gles skog med blåbärsris. Dock strulade upptaget en del. Tveksamt ut, vände, snurrade men kom till sist iväg ut åt rätt håll (höger). Inget bakspår alltså, men ändå bara 7 i betyg pga allt strul.

Början av spåret var helt OK, men sen…? Det bar iväg ut på nygjort hygge med mycket breda/långa partier som var fullständigt sönderkörda av skogsmaskiner. Vi trasslade oss fram ända tills jag trampade (djupt) ner i en dyhåla jag aldrig trodde jag skulle komma ur. Jag fick inget fäste någonstans och fick till slut ”kräla” upp på en hög med grenar för att därifrån försöka ta mig över till något fastare mark. Karlsson stackaren stod och tittade oroligt på mig under de säkert två (dyrbara) minuter det tog. Trodde aldrig jag skulle få igång honom igen, men jodå, han kom igång. Sen kom vi in i ett litet parti med normal skog, och då slappnade jag väl av lite och … stukade foten. Rejält! Vi kämpade dock på ut till nästa djävulsparti som bestod av ”beredd” mark som såg ut ungefär som det som syns på bilden strax bortom bilen. *suck* En bra bit spårade han på bara jord… Avslutningsvis gick vi på skrå på kullen/berget som syns längst bort i bild. Jag var helt övertygad om att klockan gått alldeles för långt och länge men när vi hittade slutet fick vi rapport av spårläggare/mottagare att klockan stannat på 28 minuter?! En pinne hade vi missat på vägen. Herrejösses, vi var fortfarande med i tävlingen?!

Iväg till uppletandet och det blev inte många minuters rast vila för den lilla hunden. Jag var tveksam till hur mycket energi som skulle finnas kvar efter det tuffa spårarbetet, även om jag onekligen hade större problem att ta mig fram än vad han hade.Den tveksamheten hade jag dock inget fog för…

Ut i rutan studsar det lilla djuret och plockar in fyra föremål på 2 minuter och 40 sekunder!! Av de tillåtna 5 minuterna?! Både jag och alla andra var grymt imponerade. Domarna drog lite för tugg så slutbetyget blev 9/9,5. Helt klart väldigt godkänt!

Sen bar det iväg till klubben för lunch och vidare äventyr på lydnadsplan. Vid det här laget visste jag ju att poängen på specialen (spår/uppletande) skulle räcka till uppflyttning. Nu gällde det ”bara” att gå ut och göra vår bästa, eller näst bästa, lydnad så skulle uppflyttningen vara klar?!

Platsliggningen var först, och Karlsson var en av de få som fick 10/10. Det hade tydligen varit viss oro i ledet.

När det sent om sider var dags för vår lydnad så blev det varken den bästa eller näst bästa utan snarare en av våra sämsta. 😦 Ofokuserad liten terrier presterade långt under sin förmåga. Ofokuserad och slarvig var han och jag insåg rätt tidigt att det där med uppflyttning kunde jag glömma..: 😥

Betyg och domarkommentarer:

Fritt följ: 5/6,5 (tappar kontakten, släpar språngmarsch, DK, dålig start, position)

Inkallning med ställande:  7/8,5 (långsamt stående, DK inkallning)

Framåtsändande: 0/0 (utanför 7 meter, avbryter, kallar in, DK)
Det lilla djuret skulle kolla upp en pärm som låg under en stol vid sidan av plan?! Jättestrulig första sträcka. Andra var OK, men då var ju nollan redan ett faktum…

Kryp: 8,5/6,5 (hasar, DK sättande)
Faktiskt första gången någon dragit för hans krypteknik?! Men han låste sig inte, han kröp,, och det är jag jätteglad för.

Skall: 5/5 (DK, glest)
Bara skuggan av ett skall jämfört med vad han faktiskt kan. Vet inte vad som hände där?

Tungapport: 5/5 (Tveksamt gripande, leker, släpper, DK)
Fullständigt bedrövligt vad det!

Hopp över hinder: 6/6 (DK, skall)
(Jag hörde inget skall, och hur den domaren som inte hörde det kan sätta bara en 6:a för ett dk, för det var definitivt bara ett, är ju lite märkligt?)

Platsliggande med skott: 10/10

Upptag: 7/7

Spårning: 9/9

Uppletande 9/9,5

Generellt tyckte jag domarna (i synnerhet den ena) snålade väldigt med poängen på lydnaden, och det drabbade inte bara mig. Men … domaren dömer, så är det ju.

Totalt blev det 443,5 poäng och godkänd.

När jag åkte ner lovade jag mig själv att jag skulle vara nöjd om vi bara kom runt spåret, men med facit i hand – när det gick så oväntat bra på specialen – går det ju inte att låta bli att vara missnöjd med att lydnaden blev så kass. Jag vet ju vad han kan, och har, presterat på tävling, så varför inte idag också?!

Jättesurt sa räven!

Dagens höjdpunkter var ju trots allt att vi faktiskt tog oss runt spåret, framför allt med tanke på terrängen som bitvis var obeskrivligt vidrig. Gislaved är ju känt för sina fina spårmarker och detta var tydligen deras, utan konkurrens, värsta spår att döma av vad folk sa efteråt. T o m spårläggaren sa att han blivit mycket skeptisk när han såg vad jag tog ut ur bilen… Men, vi grejade det faktiskt, mot alla odds.

Uppletandet var ju också fantastiskt. Bättre än så tror jag knappast att det kan bli. Tugg har vi ju, i samband med avlämnandet, och det tänker jag faktiskt inte bråka med för då tror jag förstör mer än jag bygger upp.

Det faktum att han faktiskt kröp, även om ena domaren hade synpunkter på kryptekniken, var också riktigt roligt.

Resten försöker vi glömma så snabbt som möjligt. Spektaklet på lydnadsplan är filmat, men idag gäller det gamla djungeordspråket: ”what’s in my camera stays in my camera”! Tveksamt om jag ens ska titta på det själv, men jag kanske snabbspolar till krypet.

När jag skulle åka därifrån upptäckte jag, till råga på allt, att batteriet i bilen var stendött?! Riktigt varför vet jag inte, men med startkablar och hjälp av snälla vänner lyckades vi få igång bilen. Sen var det bara att köra hem så fort som möjligt.

När vi var hemma igen hade det gått elva timmar, och vi är båda infernaliskt trötta… Den stukade foten var inte att leka med efter att stelnat till i bilen på vägen hem. Jag ser med tillförsikt fram emot att kliva ur sängen i morgon… 😦

Karlsson har för övrigt inte varit särskilt stökig och krävande sen vi kom hem… 🙂