Idag tröttnade jag på köksträningen och beslutade mig för att åtminstone försöka göra nå’t vettigt utomhus. Uppletande! För i skogen där ingen har gått kunde det väl inte vara halt?
Jo, det kunde det…
Stora partier med blankis där blötsnön ramlat ner från granarna. Hittade till sist ett smalt område som var hyfsat isfritt där jag vallade en korridor på ca fem meter och la ut tre föremål. Förutom ett litet extra race med det första föremålet så löste han det rätt snyggt med tanke på att det var ett tag sedan sist. Förvisso fick han sitta och titta på när jag vallade, men ändå…
Sen fortsatte vi till en rak grusväg (återvändsväg praktiskt taget utan trafik) där jag tänkte träna på den avslutande transporten på framåtsändandet. Trav ska det va’, och trav it is, åtminstone efter en stund. Nu ska jag bara få terriertrollet att fatta att det inte ska vara ökad trav, utan samlad… Wish me luck! Funderar faktiskt på om jag trots allt måste lära honom att skritta där, eftersom de flesta hundar har en tendens att dra upp tempot på tävling? När vi tragglat detta några gånger fram och tillbaks på vägen gick vi hem via skogen där vi körde några inkallningar med stå och ligg. Jag kan inte för mitt liv förstå att det ska behövas så lång bromssträcka på ”stanna” när han bromsar och lägger sig jättefint på ”ligg”?
Nu har jag varit och simmat med Iza för första gången på några veckor. Trist med de här långa avbrotten som blir hela tiden… Den här gången beror det ju på att jag först glömde en tid, och sen fick jag avboka två tider pga såret på rumpan som nu har läkt fint. Hoppas nu vi kan få hålla igång ett tag så det blir ordning och reda på projektet.
För övrigt har det börjat svida på ett … hm … intressant sätt i min hals. Det blir nog några sjuka dagar i Norge trots allt. *suck* Det som retar mig mest är att det nio gånger av tio är husse som blir sjuk först och smittar mig. Verkar som om jag är immun mot de flesta andra baciller, men inte mot hans? Men för att vara man och sjuk har han den här gången varit ovanligt frisk (!) och inte en enda gång proklamerat att han han är döende, så jag kan ju alltid hoppas att jag också får en lindrig variant av eländet.
Nu ska väskan packas med kläder, böcker, dvd, iPod, nässpray, hostmedicin och Ipren. Om jag förbereder mig ordenligt kanske det inte blir så farligt?
vallterrier.com 
Roy har också en enorm bromsträcka… Fast liggen är bra 😉 Träsktroll och Bävrar är nog inte gjorda för ställande helt enkelt 😛
Det är ett väldigt vanligt fenomen det där, att ha bromssträcka på ”stå” men inte på ligg. Varför? Ja, det står väl skrivet i stjärnorna – i varje fall har inte jag nåt vettigt svar, för hade jag det hade jag nog inte haft det problemet på Bucks, vilket jag har. 😉
Transport i samlad trav… *suck* Hittar du den ultimata lösningen på det problemet så kan jag betala dig en bra slant. Just nu är jag inne i en fas där jag bakombelönar honom i HYFSAT sakta trav, för att (förhoppningsvis) få en dragning bakå = saktare trav… Dessvärre är det ju så att Bucks’ trav är VÄLDIGT snabbt i sig, så kunde jag få ner honom i ett skrittande som är ”nästan trav” skulle jag vara OERHÖRT tacksam. För, precis som du säger, tävling betyder en extra växel, liksom … 😉
Halsont? Och resa? Näe, fy katten! Skippa GI och Atkins ett tag och drick rejält med riktigt varm honungsmjölk i någon dag så kan du ha en chans att hejda det.
Hoppas du får en trevlig resa – kör försiktigt (det ska snöa i morgon 😮 ).
Agnetha; har dragit mig för bakombelöning eftersom han har bra riktning och fint fokus framåt, men jag får nog börja överväga det… *suck*
Och vad det gäller att köra försiktigt så får jag lita till svenska och norska lokförare. Åker nämligen tåg den här gången – tack och lov!
Hm… det var ställandet i inkallningen och framåtsändandet som jag aldrig fick ordning på med Simba = tog oss aldrig ur högre… Gissa vad jag ska träna med nästa bruksspaniel från start?!