Potatissallad – någon?

I höstas köpte jag, på Sagaforms utförsäljning, några salladsskålar i trä med helt raka kanter. Jätteläckra, och kostade nästan ingenting. Min tanke var att använda dem som ytterkrukor till pelargoner eller något annat grönt. Men – för att detta ska fungera och ”krukorna” inte bli förstörda på nolltid behöver jag någon form av innerkrukor, förutom de som själva blommorna bor i. Nu har jag finkammat stan för att hitta den gamla sortens tråkiga ytterkrukor i plast. Min mission har misslyckats. Jag har hittat sådana men i för liten storlek. På ICA idag hittade jag dock potatissallad som levereras i burkar av perfekt storlek (konstaterade jag efter att ha mätt med medhavt måttband!). Nu återstår bara ett problem, vem f*n ska äta upp 2,5 kilo potatissallad? Men jag har inte köpt burkarna med innehåll ännu. Jag är mottaglig för andra förslag; ca 15-16 cm i diameter och max 13 cm högt får det vara.

Snöat har det gjort oavbrutet hela dagen, men nu verkar det som om det övergått i regn. För Karlssons del blev det repris på gårdagens aktivitet. På åkern utanför vårt hus hade snön drivit ihop rejält på vissa ställen vilket resulterade i att han körde fast och gick på näsan ett par gånger. Då ändrade han taktik. Istället för att springa så gick han fram, med pip i munnen, samtidigt som han försökte utveckla simhud mellan tårna för att inte sjunka igenom skaren som finns under den nyfallna snön. En syn för gudar… 🙂

Framåtsändandeträningen fortskrider och nu har han greppat att ”sakta” betyder ”trava en bit framför matte”. Jag kan uttala kommandot när han står still vänd mot mig, varvid han vänder upp och börjar trava. Alltid något att glädjas åt.

För övrigt har jag ägnat dagen åt pelargonpyssel. Vi får se vad det blir av mina sticklingar från i höstas. Dessa har utsatts för grav vanvård (läs: för lite vatten) hela vintern och ser inte särskilt pigga ut. Nu körde jag hårt och planterade om i lite större krukor och beskar – samtidigt! De var nämligen så långa och rangliga att de mer liknade hängpelargoner och var därmed väldigt svåra att hantera. Vi får väl se om de överlever, men det var ”bondpelargoner” och mårbacka som råkade ut för detta, och de verkar ju tåla en hel del.

Några som däremot klarat sig bra trots vanvården är en hängpelargon-stickling och en stjärnpelargon. Gud vet vad de har levt på, men inte är det vatten i alla fall.

090308a

Über-less!

Utomhus pågår något som är misstänkt likt en snöstorm! Helt enligt prognoserna förvisso, men inte blir jag gladare för det… Och det största problemet är att vi fortfarande har ett decimetertjockt täcke av snö och is ”i botten”. Temperaturen pendlar runt nollan och så länge det är minusgrader nästan varje natt lär det inte försvinna. Och nu fylls det alltså på med ytterligare 5-10 cm enligt de som vet.

Även om det bär emot att erkänna så är nu ett rejält regnväder, kombinerat med plusgrader och blåst det som står nästan högst på önskelistan. Det känns som om det är enda sättet att bli av med skiten.

Dagens träning med ”gänget” är naturligtvis inställd, precis som det varit varenda söndag sista tiden pga isiga planer och annat onödigt.

Eftersom det är oklart hur frisk jag egentligen är (troligen inte särskilt?) tog jag en aktivitetspromenad med bara Karlsson igår, och husse fick ta hand om Iza. Aktivitetspromenad innebär att sträckan inte är så lång men att han får springa som f*n medan jag håller ett mer sansat tempo. Och under tiden tränar vi. Igår var det bl a lämnaavkastadlatexpipihanden-träning som stod på schemat, och efter de inledande racen funkade det riktigt bra.

Vi körde även inkallning med ställande med bakombelöning i form av latexpip vilket faktiskt också funkade bra. Trodde inte jag skulle få honom framåt över huvud taget med en sådan kanonbelöning bakom, men jo… Vid två tillfällen tog han pipen först, men sen ramlade poletten ner. 🙂

Framåtsändande på den långa raka grusvägen var nästa punkt på schemat och för första gången testade jag bakombelöning där också, för att se om jag kunde få ner tempot. Vis av erfarenheten ska jag inte ropa ”hej” än, men det kanske kan funka? Tempot sjönk men han hade fortfarande fint fokus framåt och bra riktning. Nu pratar vi ju iofs grusväg med snövallar på sidorna vilket inte inbjuder till så mycket pendlande, men ändå.

I samband med eftermiddagens födelsedagskalas hos svärmor passade jag även på att träna kryp med vinklar, eftersom hon har gångmattor som ligger perfekt placerade för ändamålet, och det skötte han också bra.

Och idag då? Ja det vete f*n… Iza ska simma i eftermiddag, och jag har pelargoner som behöver planteras om bara pelargonjorden (som jag köpte igår men glömde i bilen) har tinat upp. Men helst skulle jag bara dra täcket över huvudet och be någon väcka mig när snön har försvunnit…