Då var vi hemma igen efter några intensiva Skånedagar. I torsdags eftermiddag bar det iväg söderut med Kullaberg och Mölle-Hässle camping som mål. När vi kom fram visade det sig att det var fler än vi som kommit på samma idé… En natt fanns det plats! Klockan var så mycket så vi bestämde oss för att ta den natten och sedan dra vidare. Dagen efter visade det sig dock att folk som bokat inte dykt upp så vi kunde stanna kvar efter att vi flyttat en bit.
Fredagens förmiddag ägnades åt en tur till Kullens fyr. Solen sken men det var ganska kallt och blåsigt. Utsikten var självklart fascinerande tyckte såväl två- som fyrbeningar.
Kommer man från Öresunds kennel så måste man ju kolla in Öresund – noga!
Iza är född i Nyhamnsläge, endast några kilometer från Kullens fyr så det var egentligen ännu mer hennes hemtrakter. Idag, söndag, är det dessutom EXAKT 7 år sedan vi hämtade hem den lilla trollungen!
Därefter åkte vi, utan att ha förvarnat, in till Izas uppfödare och hann fånga dom i farten. De var på väg till Norrköping för att tävla i påsksmällen så det blev en kort träff. Ändå kul att ses och de såg, milt uttryckt, överraskade ut.
Eftermiddagen ägnades åt en tur på Kullabergs strövområde. Och varför ska man hålla sig på de utmärkta vandrigslederna när det går att improvisera. Första impulsen till improvisationen kom från husse men jag misstänker att han ångrade sig en och annan gång. Men mitt lokalsinne stod mig bi även den här gången och vi hittade hem. 🙂
Just precis så här trötta blir man efter att ha letat efter Kullamannen (och påskkärringar) på Kullaberg.
På lördagen blev det en härlig långpromenad utmed havet, företrädesvis med vinden i ryggen och solen i ansiktet. Hela helgen har det varit bitande kallt och riktigt blåsigt.
Fram på eftermiddagen bar det iväg mot Malmö för påskbesök hos K:s uppfödare, Öresunds kennel. Att detta sammanföll med att Elfsborg och Malmö spelade fotboll (på TV) var en lycklig slump – för husse. Jag och Karin pratade hund, tittade på valpar och tittade på busande bt medan hussarna samsades framför TV:n.
Karlsson fick busa rejält med tre av familjens fyra tikar. Den fjärde, Yla, hade säkert också gärna busat men det tanke på att hon är nybliven mor (5 dygn tidigare) fick hon hålla sig i skinnet. Hon såg dock mycket positivt på mänskliga besök i barnkammaren och visade stolt upp sin ”whisky-kull”. Fyra små hjälplösa varelser som ändå hade full koll på var mat och värme fanns. Fascinerande att se hur de söker sig rätt i tillvaron trots avsaknaden av ögon. De kommer säkert växa upp till alldeles bedårande individer. De har åtminstone en alldeles bedårande charmig mor att brås på. 🙂
Stolt Yla med sin fyra små rått… nej förlåt, valpar.
Karlsson fick först busa av sig rejält med sin mamma, Lucia.
Dom sprang, och dom sprang, och dom sprang…
…och brottades lite, och sprang en sväng igen.
Hjärtans roligt hade dom i den inhägnade trädgården.
Kolla stilen! (Detalj av Karlsson från bilden ovan).
Och så sprang dom ett varv igen…
…och det var inte alltid kameran (eller fotografen?) hängde med.
Och så kramas man lite… eller?
Time out!
Kolla mamma Lucias tunga! Ingen tvekan vem K ärvt sin tunga ifrån…
Han fick sig även ett race med halvsyster Manda. Förra gången var hon ”höggravid” så det var ingen större fart på henne. Nu var hon dock fit for fight igen.
”Kom igen då syrran!”
Familjens minsting Mercedes var lite blyg för farbror Karlsson till att börja med men det lossnade så småningom även om det inte fastnade på bild.
Söt som socker var hon naturligtvis, 7 månader gammal!
Resten av kvällen tassade Karlsson runt som en riktig tupp i hönsgården. Alla tjejerna tog hans närvaro med ro trots att han demolerade deras leksaker på löpande band. Efter en riktigt god påskmiddag bar det iväg norrut igen, tillbaks till campingen med en trött borderterrier i bagaget. Iza som tillbringat större delen av kvällen i bilen tyckte nog också det var skönt att komma hem.
Idag bar det iväg hemåt igen eftersom SMHI hotat med snö och husse fortfarande har jour. Egentligen hade vi tänkt stanna till imorgon men det är inte alltid det blir som man har tänkt sig. Och mycket riktigt, i samma sekund vi klev ur bilen hemma på gården började de första små flingorna singla ned!
Sammanfattning;
• Två personer och två hundar i en husvagn utan förtält är lite… trångt! Förtältet är jobbigt att få upp men helt klart värt guld när det väl är på plats.
• Husvagnslivet ÄR trevligare när det är varmt och behagligt ute och någon vintercampare kommer jag aldrig att bli.
• Ska man campa den här årstiden med mörka, kalla kvällar krävs en TV. Vilket vi hade. Dock gick det endast att titta på hyrd DVD eftersom TV-antennen vägrade samarbeta med digitalboxen. Ny TV-antenn ska dit inom kort.
• Skåne är mysigt men jag hoppas på lite varmare väder nästa gång.
vallterrier.com 