Solspår

Ännu en dag med underbart väder har det varit. 13-15° i skuggan och 23° vid solväggen. 🙂

Förmiddagen ägnades dock åt spår tillsammans med L och dessa utspelade sig huvudsakligen i skogen så där blev inte fräknarna ett dugg irriterade. Karlsson fick två 75-metersspår med snör-apport i slutet. Han spårade i stort sett kanonfint, någon liten utvikning gjorde han väl, men i stora drag var det jättebra. Och pinnarna tog han utan att tveka. 🙂 Han låg på ganska bra i linan också, för att vara en borderterrier.  😉 Jag har ju fortfarande en tendens att jämföra med 27 kilo mycket välmusklad schäfer men, men… Jag är nöjd!

Iza fick ett originellt spår där L passade på att rasta sin hund samtidigt som hon la spåret. Detta innebar alltså att med ojämna mellanrum fanns det korsande riesen-spår. Detta verkade inte bekomma Iza speciellt. Vid något tillfälle kollade hon nog av men valde att fortsätta med ”rätt” spår. Jag var faktiskt ganska imponerad, trodde att det skulle bli struligare. Däremot har hon rusat förbi/över flera spårapporter?! Hon tog två apporter och två snusdosor med blodpudding. Var resten av pinnarna blev av vete sjutton? Vi bröt spåret innan det var slut, vid en pinne, eftersom det syntes att hon var rejält trött. För hennes del blev det ju ingen skillnad, spåret kunde ju lika gärna ha varit slut där. Det märks att värmen frestar på också, nu när dom inte är vana.

Spåret jag lagt åt F blev ganska roligt. F:s husse äger skogen där vi var och hade haft vänligheten att lämna ett antal fina stockar som var perfekta att balansera på. Det syntes att F fick mycket att fundera på. Hon valde att gå bredvid stockarna men löste det fint ändå.

När jag kom hem ”svimmade” jag i en solstol – och somnade! Blev därmed sittande lite längre än det var tänkt, men det var hemskt skönt. ”Det var jag värd” för att travestera en känd reklamslogan.

Ikväll är det naprapat-besök igen. 20.30. En hel halvtimme tidigare än förra gången!