Författare: vallterrier

Ikväll ska matte på krogen! Och imorgon ska matte på krogen! Sen har hon nog förbrukat sin årsranson…

(Och som vanligt skulle hon egentligen helst sitta hemma och kura.)

Spam är ett s*tans otyg! Eftersom flera av klubbens mailadresser skickas vidare till mig och är offentliga (=ligger i klartext på hemsidan) så får jag en j*vla massa spam. Jag har lärt mig leva med detta och föredrar att inte ha något spamfilter eftersom även en del av de korrekta mailen till klubben klassas som spam av mailprogrammet. Då sållar jag hellre efter hand, istället för att göra megarensningar och därmed riskera att missa något.

Det har t o m kommit spam med dessa mailadresser som avsändare! Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att ”man” i avsändarfältet kan kalla sig vad man vill. Men nu är botten nådd. Nyss fick jag ett spam-mail med min egen, privata, mailadress som avsändare!!! Man kan ju undra hur många andra som fått det? *suckar jättedjupt*

Mitt på dagen, bokstavligen, är det så mörkt ute att vår strålkastare med skymningsrelä tändes när jag gick förbi!

Dessutom blåser det något som är misstänkt likt storm och dagen började med några centimeter blötsnö som nu är på väg att blåsa och regna bort.

Giv mig sol, giv mig värme, giv mig en vecka på kanarieöarna eller var f*n som helst där det är bättre väder än här! Eller åtminstone; giv mig styrka!

Sedan företaget jag arbetar på såldes till Norge så är en del av mitt jobb att översätta texter från norska till svenska. Inte så enkelt som man kan tro…

Kommer på mig själv med att uppfinna de mest märkliga ord, stavningar och meningsuppbyggnader. Nyss satt jag här och hade ingen aning om hur reparation stavas (reparasjon på norska)?! Var tvungen att konsultera Wikipedia! Det är ju pinsamt…

Om jag skriver lite trasigt mellan varven så vet ni härmed varför. 😉

Det gäller att fördela hushållets resurser på ett rättvist sätt. Hm…?

Och så ytterligare ett kapitel i ämnet Karlssons underliga sovställningar. (Det är möjligen ingen som tycker att jag är tjatig? Skulle så vara fallet så skiter jag i det, för det är MIN blogg! 😉 )

http://www.bt.se/nyheter/boras/hastarna-kan-overleva(445349).gm

Kan ju vara bra att veta för de av mina läsare som är hästägare och någon gång kommer att stå inför det tunga beslutet att avliva sin häst… Läs även texten från Läkemedelsverket!

Men det gör ju inte gårdagens historia mindre fasansfull.

Normalt sett brukar ju mina blogginlägg vara mer åt det introverta hållet, dvs de brukar handla om mitt och hundarnas lilla universum men idag ska jag vara lite mer extrovert efter att, som vanligt, läst Borås Tidning till frukosten. 😉

http://www.bt.se/nyheter/boras/fann-avlivade-hasten-vid-liv(443336).gm

Men fy f*n vilken mardröm!

http://www.bt.se/nyheter/boras/nya-regler-ska-skydda-cyklisterna(443347).gm

Redan idag är ett påfallande stort antal cyklister i fullständig avsaknad av självbevarelsedrift och kastar sig tvärt ut på övergångsställen och cykelbanor i hög fart utan ens en blick över axeln. Nu ska det (kanske) dessutom bli lagligt…?!

http://www.bt.se/nyheter/mark/krankt-av-ica-kampanj(443381).gm

Jag har inte ens läst hela artikeln men kan väl hålla med om att ICA:s handlande inte faller helt inom de etiska ramarna, men redan i ingressen spårar det språkliga ur.

De kränker min personliga integritet heter det väl, eller är jag fel ute? ”De är inne och kränker på min personliga integritet” låter i mina öron väldigt galet. Och om nu intervjuoffret pratar trasigt så kanske man kunde begära att journalisten, som förhoppningsvis har betalt för att kunna svenska språket, kunde rätta till det. Citat i all ära, men det finns väl gränser?

Idag slog det äntligen in; kombination Karlsson hemma, jag hemma, lite solsken och nya kameran. Mera tester alltså! Jag kan väl konstatera att det kommer krävas ännu mer tester innan jag kommit underfund med – hälften? Nu har jag kört på automatisk ISO, bländare och slutare och testat sport- och porträttläget och jag är inte speciellt nöjd, det går garanterat att få ut mer ur kameran. Gäller bara att komma på hur? Mer instruktionsboksläsande alltså. Det var långtifrån strålande solsken men trots allt ganska ljust och ändå blev bilderna för mörka. De flesta har jag lättat upp i PS. Att autofokusen inte riktigt hänger med kanske man kan förklara bort med att färgskillnaden mellan Karlsson och en vinteråker är marginell?

Och så kanske jag ska lära mig att använda motljusskyddet? Det är mycket nu… 😉

********************

Och så har jag fått några bilder från söndagens uppletande, tagna av Riita på Krevis kennel . Fotoförhållande var mardrömslika i den mörka skogen så jag är förvånad att det fastnade något alls, men det gjorde det. Och det framgår nog ungefär hur fort det gick och hur roligt han hade när han försökte ta sig över det sista diket för att lämna av den borttappade handsken, som dessutom var ganska blöt innan det var klart. 🙂

Här är den matte, jag kommer…

Shit vilket jättedike, hur kom jag över här på vägen ut?

OK, jag springer fram och tillbaks istället då, så får vi se om diket krymper eller om jag hittar något bättre ställe att hoppa över på?

Åh vad roligt det är att springa med en blöt handske i munnen!?

Och nej, det är ingen ny variant på tjänstetecken han har på sig. Det låg nämligen hemma för ovanlighetens skull, och dessutom skulle vi ju spåra! Men för att över huvud taget se honom i rutan så åkte reflexen på istället.

Det är skönt att ha Karlsson hemma igen. Det tycker nog han också. Åtminstone så länge Iza inte har tratten på sig. 😉 Iza verkar också tycka det är OK att han är hemma. Det vita som ligger under Iza är en del av ett gammalt lakan som jag bäddade med när hon kom hem från operationen för att hon skulle ligga rent. Det har legat ganska snyggt och prydligt i bädden ända tills Karlsson kom hem och bäddade om. Annars verkar han tycka att mega-biabädden som de fått ärva av min pappas förra hund är ganska OK. Och det röda vid Izas hals är en påsklämma för att hålla ordning på T-shirten som jag av någon dum anledning klippte upp i halsen. Så vet ni det! 😉

Jag har ett par utmaningar som blivit sorgligt försummade. Dags att ta tag i dem alltså:

Den första kommer från Bacillen.

UTMANING 1

Vad gjorde du för tio år sedan?(för djur 1 år sedan)

Matte: Höll på att försöka få igång ett eget företag. Det gick sådär. Sökte (och fick) jobb framåt våren. Men utan erfarenheterna från det egna företaget hade jag aldrig fått det jobbet och inte varit där jag är idag.

Iza: Ungefär samma som nu. Tränade och gnabbades med lillebror.

Karlsson: Ungefär samma som nu. Tränade och gnabbades med storasyster.
Vad gjorde du för ett år sedan?(för djur, en månad sedan)

Matte: Samma som nu, dvs jobbade och tränade hund (även om de sista veckorna inte varit så aktiva vad det gäller det senare)

Iza: Försökte lära mig var vattenskålen stod eftersom matte flyttat på den. Det gick ganska bra. 🙂

Karlsson: Se ovan.

Fem snask jag gillar:

Matte: Mörk choklad, nötter, mörk choklad, nötter, mörk choklad. Fast nu har jag dragit ner även på den mörka chokladen.

Iza; kattskit, mattes hemlagade kycklingkex, blodpudding, köttbullar, plättar … ja ALLT slinker ner och är värt att jobba för!

Karlsson: se ovan. Jag kan även tänka mig att vända ut och in på mig själv för 1/4-dels mini-Frolic…
Fem sånger som du kan hela texten till:

Matte: kommer inte på en enda…? Jag kommer ganska långt i t ex House of the rising sun, och ett gäng till men HELA texten, på egen hand, njae…

Iza; Nu ska vi gå ut och jag ska gå först-sången.

Karlsson; se ovan + Gud vad det är synd om mig som måste ligga här alldeles själv när min matte står därborta-sången.

Vad skulle du göra om du var miljonär?

Matte: Förutsätter att det handlar om ett antal miljoner och inte bara en? I så fall; säga upp mig från jobbet, köpa en gård med mycket egen mark där jag bestämmer, kanske köpa en islandshäst eller två, ny bil, resa…!

Iza & Karlsson; säga upp matte från jobbet så att hon alltid kan vara hemma hos oss.

Fem saker som du gillar att göra:

Matte; träna hund, fotografera, umgås med vänner, sitta vid datorn, vara ute med husvagnen…

Iza; jaga (men det får jag aldrig göra?!), äta, spåra, köra agility, träna lydnad

Karlsson; äta, spåra, träna lydnad, pussa på människor, tugga på tuggben,

Fem saker som du aldrig skulle klä dig i eller köpa:

Matte; tighta kläder, stormönstrade kläder, kjol/klänning (om jag inte måste, läs: bröllop), extremt högklackade skor, kläder av acryl.

Iza & Karlsson; skor går bort liksom de flesta andra klädesplagg. Täcke använder vi bara när det är kallt och vi ska vara i bilen, inte annars.

Fyra favoritsaker:

Matte; Huset, datorn, bilen, kameran (för hundarna räknas väl inte som ”saker”?)

Iza; Jag är inte så mycket för ”saker”, men tuggben och bollar är väl bra? Och pipleksaker.

Karlsson; latexpipar, latexpipar, min blå pipdrake, tuggben

Jag avstår från att skicka detta vidare eftersom de flesta redan har gjort den.

UTMANING 2

Kommer från Pernilla

Nä, inte som Ugglas Fyra sekunder utan FYRA MINUTER! Men mer om det senare.

Idag var det tänkt att vi (jag och Karlsson) skulle iväg och träna spår tillsammans med Tytti & Tarrak och några till. Nu blev vi lite för många så spårträningen lades på hyllan och istället blev det uppletande och lydnad på Kinds BK. Vi var ett rejält gäng med en massa aussies, en rottis och en tollare. Och så Karlsson då. 🙂

Uppletanderutan vid Kinds BK är lite originell. Ungefär var sjunde meter så är det grävda diken på tvären över rutan som hundarna måste hoppa över för att komma ut. I vanliga fall är dessa diken ganska torra men inte efter denna höst/”vinter”. För en ”normal” brukshund vållar detta sällan några problem men för en kortbent brukshund (läs Karlsson) visade det sig vara lite problematiskt med meterbreda, vattenfyllda diken. Åtminstone om han inte hade tillräckligt med fart. Uppletandet var inte mycket att skryta med idag men vi hade åtminstone roligt åt hans bestyr. Å andra sidan har han ju varit utarrenderad till svärmor och bara gått koppelpromenader så det fanns mycket spring i benen som skulle ut. Hur mycket han påverkades av ett gäng vilt gapande aussies bakom baslinjen är svårt att säga, men jag tror inte det var så farligt. Det som strulade berodde nog på annat.

Därefter körde vi lydnad. Karlsson skötte sig i stort sett bra, och det som inte blev bra berodde på att jag var lite okoncentrerad. Avslutningsvis var det dags för platsliggning. Jag hade ju mina funderingar… Termometern visade ca +3° och då brukar han inte gilla att ligga still. Å andra sidan, vem skulle göra det? Nåja, jag la honom, och han låg! Tillsammans med en löptik, en nylöpt tik och farbror Tarrak. I FYRA MINUTER!!! Trodde inte mina öron när jag hörde tiden men jag var minst sagt nöjd med honom. Han lyfte på huvudet några gånger och gnällde lite men han låg kvar utan en tendens att resa sig. Min lilla sockerärta! Det kanske börjar bli dags att läsa tävlingskalendern?

Det var iaf skönt att komma igång med träningen igen, och förhoppningsvis kan det bli fortsättning på det här arrangemanget som Tytti & Annelie dragit igång. Det är åtminstone meningen.

Med tanke på hans reaktion på mamma Lucia när han mötte henne iförd tratt så tog jag det pedagogiskt (tyckte jag) när vi kom hem. Han fick först gå in och hälsa på Iza utan tratt, och sen se när jag satte på den. Men vad hjälpte det? Han är livrädd för tratten! Tur att det inte var med några tratthundar på MH:t för här snackar vi bristande avreaktioner… Nåja, han får väl lära sig. 🙂

Ibland önskar jag att hundar kunde tala, eller åtminstone förstå logiska tankekedjor, som t ex denna; Om du låter bli att slicka på ditt operationssår, och försöka montera bort stygnen, och dessutom låter bli att krafsa med baktassen på det andra operationssåret så skulle du slippa se ut så här!

Senaste veckan har det ju diskuterats vad som är mysigast; valpmagar eller valptassar? Men en (snart) åtta-årig schäfer-nos är inte heller att leka med. 😉

Nej ni behöver inte vara oroliga. Det är ingen ny idé jag fått att rubrikerna ska innehålla ett ord x 2, det bara råkade bli så.

Det blåser fortfarande rejält men någon storm är det inte längre, och blev det inte värre än så här så är jag tacksam. När jag och Iza var ute på kort promenad höll vi oss på grusvägen där det är öppet runt om och inte finns allt för många träd som man riskerar att få i huvudet. Detta till priset av att vi hade rejäl sidvind både på ut- och hemvägen. Ett tag var det riktigt besvärligt att hålla kursen men vi kom hem till sist.

Kom (osökt?) att tänka på när stormen Gudrun drog fram. Den var som värst här på lördagkvällen och -natten. Vi stod ute på altanen (i någorlunda vindskydd) och lyssnade på fladdrande takplåtar och slog vad om vilket plåttak det var som var på rymmen. Var det uthus 1, uthus 2, jordkällaren eller garaget? (Jag vann vadet, uthus 1). Träd knäcktes som tändstickor i närheten och rasade så att huset skakade. DET var läskigt! Strömmen hade naturligtvis lämnat oss i ett tidigt skede så man såg inte ett skvatt runt om. Att kliva upp morgonen efter och beskåda förödelsen var … spännande. På andra sidan vägen från huset sett var det  ett stort plockepinn med granar. Några takskivor på lagår’n hade gett sig iväg och lite annat smått och gott. Men det kunde ha varit betydligt värre. Tackade någon (han som byggde huset och planterade träden på 30-talet?) för att vi inte har några träd på syd- och västsidan av huset. Det gör att man ändå känner sig ganska trygg när det friskar i eftersom det 98 gånger av 100 blåser därifrån.

Nåja, det var historia, åter till nutid. Solen kröp fram på dagen och som nybliven systemkamerainnehavare tackade jag och tog emot. Vindarna har gjort att det mesta har knäppts inomhus ändå, men det är roligt att testa vad kameran klara med naturligt ljus. En annan positiv överraskning är att även om blixten poppar upp automatiskt och blixtrar så blir det inte gröna/gula/blå ögon på Iza om det naturliga ljuset är bra.

Här kommer ytterligare några bilder och för den som undrar; ja, jag gillar tulpaner. 🙂

Solen rakt in i kameran utan motljusskydd eller filter. Det som ”sticker upp” ur solen är en TV-mast och inte något fel på objektivet. 😉

Tulpanerna fotade i lite naturligt solljus en bit från fönstret.

Min älskade kloka grånos! 

Klockan är 13.20, vindarna börjar avta, och vi har fortfarande el…?!