När kelpien har otur när han tänker… :)

Dagens plan var att försöka sova lite längre än vanligt eftersom eftermiddagen och kvällen skall ägnas åt årsmöte med efterföljande jubileumsfest. Min plan sprack och kl 05 var jag vaken, ungefär som vanligt. 😦

-6° utomhus var en tydlig indikation på att ev. träning borde ske inomhus så som tröst shoppade jag loss, innan jag ens ätit frukost, på en timmes inomhusträning på Hundspektra. Samtliga inblandade, jag och kelpien, samt Karlsson hann dock äta frukost i lugn och ro innan det var dags.

Bestämde mig för två huvudfokus under träningspasset, eller snarare tre.

1. Runda kon
2. Dirigeringsapportering (vi testade för första gången igår, i Karlsson Arena)
3. Brydiginteomtejpbitarochannatskräpsomliggerpågolvet

Ang p 3 så investerade jag här om dagen i två bakmattor i silikon och det första jag gjorde var att klippa dem i småbitar för att låtsas att de är tejpmarkeringar på mattan.

Jag försökte sprida ut dem lite diskret under ett fritt följ. Maro är dock en mycket observant (och serviceminded) typ och eftersom jag tappat dem ville han plocka upp och ge dem till mig men ganska snabbt förstod han att han inte behövde bry sig om dem.

Punkt 1, runda kon, gick riktigt bra idag. Vi körde bara en gång i taget och faktiskt på ganska långt avstånd flera gånger. Belöningen blev boll den här gången och det funkade fint. Det finns mycket att jobba på så som fart och tight sväng men det kommer säkert när han blir säkrare i momentet. Än så länge är han inte riktigt på det klara med vad vi håller på med men det blir bättre och bättre. Jag flyttade även konen, först ett par meter åt sidan och sen till andra änden av hallen, och han löste det fint utom just den gången jag filmade. 😛 Då fick han hjärnsläpp och bjöd på både startskall och ett ”runda” 1,5 meter på sidan av konen, där det inte ens fanns något att runda?! Man kan tydligen inte ha tur när man tänker alla gånger. 😛 Till hans försvar: det var mot slutet av passet och han började bli trött innanför det lilla söta pannbenet.

Dirigeringsapporteringen påbörjade vi som sagt igår, och då var avståndet inte stort; varken mellan mig och Maro eller mellan Maro och apporterna. Han gjorde rätt alla gånger till min stora förvåning. Idag var alla avstånd större och det blev rätt alla gånger utom en, då han var på väg till fel apport innan jag stoppade honom. Även här finns det naturligtvis massor att jobba på och tempot är fortfarande lågt men det beror på osäkerhet. Det är ju som sagt helt nytt.

Metallapporten är en läskig pryl. Den mer kompakta, med fyrkantiga yttersidor, är lite bättre tycker han men den hade vi inte med idag. Här gäller det att bygga värde och det har ju lyckats med övriga apporter så det ska väl gå med den här också. 🙂

170211a

Tungapporten hade vi inte med idag men igår körde vi den, här hemma. Trodde ju att jag skulle få stora problem med 3-kilosvarianten men nej…?! Han verkar tycka att det är ett häftigt moment och lyckades t o m komma upp i galopp igår på vägen ut, trots bara 3-4 meters avstånd och han fick även till hyfsat prydliga ingångar. Han förvånar mig ganska ofta, min lilla chokladtomte. 🙂

170211b

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s