Efter tre tuffa dagar i Norge, och hemkomst vid midnatt igår, kändes det som en bra idé med en ledig dag. Vad gör man en ledig bonusdag? Jo, man tränar självklart hund. Framför allt när det är barmark, uppehåll och en temperatur runt noll. Man har inte så stora krav i januari. 😉 Dagens sällskap var, som vanligt, C och S.
Vi började träningen med att bjuda på uppflyttningstårta. 🙂 Maro fick dock inte vara med på kalaset. Där passade Karlsson bättre och han fick mingla med aussie-valpen Vallmo och sin gamla kompis Cirkus samt tigga tårta bäst han ville. 🙂
C hade sen vänligheten att lägga ut ett litet fältspår åt oss, innan vi började lydnadsträningen.
Efter tre dagar utan matte och utan träning var Maro kanske en smula övertaggad men han skötte sig rätt hyfsat ändå.
Eftersom jag hade träningskompisar idag så tänkte jag vidareutveckla externbelöningssystemet en smula. Jag stoppade alltså godis i fickorna på Camilla och så fick hon order om att fylla på skålen med ett par bitar efter varje gång han fått springa dit.
Jag hade dock inte informerat Maro om mina tankar och det borde jag kanske ha gjort.
Vi började med fritt följ och första gången jag skickade var inga problem, då hade han ju sett att jag ”riggade” skålen. Han sprang glatt dit och åt, och som bonus apporterade han skålen till mig?! Vad får han allt ifrån? 😀
Nåja, tillbaks med skålen vid träningsväskan och sen fick Camilla fylla på när vi pysslade med annat. Lite mer fritt följ och när han gick bra skickade jag igen, med ett ”varsågod”. Total förvirring uppstod? Vart skulle han och varför? Det fanns ju inget godis, trodde Maro.
Han struntade alltså i att ens kolla skålen utan löste problemet själv genom att sno ett kampludd ur träningsväskan så belönad blev han ju ändå, på sitt alldeles egna vis…
Vi började även fräscha upp rundamomentet och där var han för taggad. Strategin där får bli att INTE köra flera gånger i rad för han bygger upp mycket stress och så pyser det över i form av startskall. Det får bli ett skick i taget och sen göra andra saker emellan. När vi kör på riktigt nära håll, för att träna in en tight väg runt konen, kan jag nog köra flera gånger men inte när avståndet ökar.
Vi hann även med en platsliggning med skott och jag fick prya som mondioring-figge?! Tack och lov ingick INTE heldräkt i det uppdraget. 😀
Så var det då dags för spåret, som hade legat till sig i minst 1,5 timme. Viss förvirring uppstod i början men det tog sig och när han hittat första godisburken blev det riktigt, riktigt bra. 😀 Det var länge sedan vi hade annan spårläggare så jag är mer än nöjd. 🙂
Vi avslutade dagen med några budföringar. Det där med att hälsa på mottagaren är inte så noga men när vi kommer till vår startpunkt är han superfokuserad. Idag blev det ”sent kommando” igen. 😀 Jag hann alltså inte ens dra in luft för att säga ”marsch” innan han drog iväg. Nåja, angenäma problem när man har haft de problem vi haft.
Allra sist fick Karlsson ett pass med lite rally. Glad var han för det men han hade nog gärna kört lite längre. Vid det laget var dock matte rätt djupfryst, på grund av elak vind, så det blev inte så långvarigt.
vallterrier.com 