Det blev nog faktiskt lite roligare att blogga med ny, fräschare design. 🙂 Vi får se hur länge nyhetens behag håller i sig?
Som jag har konstaterat tidigare; man skulle ha rätt mycket tid över för att lösa ekvationer, plugga tysk grammatik eller lösa andra världsproblem om man inte höll på med hundträning. 😛
Maro har ju alltid varit ”tokhet” i fria följet. Han tränger, plogar, nyper i mina kläder och är allmänt ostyrig. Följsamheten är det inget fel på, nästan tvärt om, men det ger nog inte så många poäng på en tävlingsplan, åtminstone inte utan en i det närmaste oändlig uppvärmning, för då brukar han tagga ner lite. Jag tror jag har provat nästan alla belöningssystem, och belöningsplaceringar, som finns, utan mer än högst tillfällig effekt.
Jag har t o m gått ner från jättegott godis till ganska mediokert godis, utan att det blev någon skillnad. Men … så kom jag på något jag inte provat – att skippa godiset helt, eller åtminstone inte ha det i fickorna.
Således inledde vi kvällens träningspass i Karlsson Arena med tomma fickor och silvertejp över mattemunnen. Det blev ett fritt följ på ca fem minuter med helt tyst matte, och utan en enda belöning. Sen fortsatte vi med ytterligare några moment innan det blev godisbelöning – från burken i hyllan. Han höll utan tvekan ihop och positionen i fria följet blev helt klart bättre, åtminstone efter en liten stund.
Något vi inte heller provat, i samband med fritt följ, är externbelöning. Det provade vi också ikväll, i form av turkos kampdutt, och det kändes lovande. Han köpte konceptet direkt och försökte bara smita iväg och ta den en gång, och det var i samband med en paus, alltså inte när vi jobbade.
Det känns verkligen som om några poletter ramlade på plats ikväll. 🙂
Vi avslutade med platsliggning med hakan i backen. Han fixade rätt rejäla störningar av mig, som t ex kort galopp i både höger och vänster varv, runt det stackars djuret. 😉 Så fick jag syn på Floppy, som haft siesta i något år, och då fick han bidra lite i träningen. Först var Maro lite fundersam men sen fogade han sig. Floppys öron har dock slutat floppa. Han kanske behöver nya batterier?
Glöm inte ljudet om ni orkar kolla på dagens dokumentär, som är lite längre än gårdagens. 😉
vallterrier.com 