Som en skottspole*

Idag  har jag redan varit i stan två gånger, och snart är det dags för den tredje!

Började dagen med att åka in till vårt nya favoritplace och lägga ett spår till Karlsson. Eftersom allt som inte dödar härdar utgår jag ifrån att han faktiskt lärde sig något och därmed blev en bättre spårhund även av dagens övning, men enkelt var det inte. Hårdfrusen plogad grusplan med 2 mm snö på, och -9°, samt promenadväg och trottoar. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att det gick som på räls, men i mål kom vi. Stundtals spårade han jättefint och andra stunder var han oerhört förvirrad. Han fångade dock alla tio tändsticksapporterna. Vid ett par av dem fick jag hålla igen i linan, men resten fixade han helt själv.

Därefter  körde vi  ett rejält lydnadspass med fokus på rutan. Jag har  ju rätt länge varit medveten om att han egentligen inte har den blekaste aning om vad ”rutan” är. Han har ingen relation till konerna och söker sig inte självmant ditåt. I klass två har vi levt på vårt ”framåt”-kommando, och det skulle väl iofs funka även i klass III, men i elit…? Där står ju inte ens rutan framför när man startar. Idag ställde jag upp åtta koner i en rätt liten ruta. Började med att skicka som vanligt, dvs framåt, men sen rörde jag mig runt rutan, med min vänstra eller högra sida i riktning mot rutan, och han fick själv klura ut var den var. Ganska ofta sprang han rakt fram, med hänsyn till den riktning jag hade för tillfället, men när inte det fungerade började han aktivt leta. Och han fann! Flyttade konerna några gånger också, och tja… det känns som han fått en något ökad förståelse för själva ordet.

Lite inkallning, skall och fjärr hann vi med också.

Sen åkte jag hem, duschade och bytte om och sen bar det iväg till stan igen, dessutom till ungefär samma ställe. Upptäckte igår att jag behövde köpa ett par nya byxor till begravningen, och att prova byxor iförd full hundträningsmundering (inkl. Icebug) kändes inte som någon god idé. Byxinköpet gick snabbt, och sen bar det iväg hemåt igen.

Om någon timme är det dags för ytterligare en tur till metropolen. Vi ska se till att få i oss lite mat på någon restaurang och sedan blir det bio – Snabba cash. (Årets biobesök rean i februari?!) Har läst boken, och var inte direkt överförtjust. Storyn var det inget fel på men språket hade jag lite svårt för. Vi får väl se vad jag tycker om filmen? De flesta som sett den verkar ju vara nöjda i alla fall.

Mellan stadsturerna tog jag med mig kameran ut och fotade lite eftersom solen kom fram. Det ska bli intressant att se om växtligheten (både tam och vild) hämtar sig efter den här vintern och lyckas återta någorlunda normala former?

Vår närmaste väg ut i skogen. Här har ingen gått på länge,
utom de vilda djuren.


Trädgårdsmöbler hos grannen. Åskådliggör snödjupet  ganska bra.


Spårskogen (den ena) i bakgrunden.


* En skottspole är en pinne med halvtäckt hölje av trä. På pinnen (spolen) lindas tråd för att sedan tillsammans med höljet föras mellan trådarna i en vävstol.
Termen kan även användas i bildlig betydelse: ”Att fara som en skottspole” – att åka fram och tillbaka.
(från Wikipedia)

Älgloppebloggen?

Upptäckte (först nu, det har säkert alltid funnits) att man faktiskt kan få samlad statistik över vilka sökord som lett folk till bloggen. Resultatet är lite skrämmande, för uppenbarligen är detta en älgloppeblogg och ingen hundblogg. Tänk vad lite man vet?

Förutom dessa träffar, på ”nio i topp” finns det ytterligare rätt många varianter på samma tema längre ned på listan. Totala antalet träffar på det temat är … 864!? Misstänker att dessa besökare blivit ganska besvikna, men om jag inte missminner mig (orkar inte leta) så har jag vid något av mina älgloppeinlägg länkat till wikipedia, och där finns väl lite mer matnyttig information, i motsats till det allmänna äckel som jag har uttryckt. Hur som helst är uppenbarligen älgloppor ett ämne som engagerar, oavsett vad man kallar dom och hur man stavar det. Lite fascinerande är dock att det söks på detta vidriga djur även den här årstiden? Senaste sökningen är från idag. Problemet är ju ganska strikt säsongsbetonat till perioden augusti-september-oktober, åtminstone i mina trakter, och just nu är väl (normalt sett) älgloppor det sista man tänker på.

Får väl försöka trösta mig med att det åtminstone blev 4-4 mellan älglopporna och hundarna på den här listan. 😉

(Och efter det här inlägget kommer väl statistiken skena iväg ännu mer, åt fel håll…?)