I onsdags utspelade sig dessa båda händelser förhållandevis parallellt i vardagsrumet.
Scen 1
Karlsson vill ligga på sin fleecepläd i soffan, men fleecepläden ligger i fel ände av soffan. Han förflyttar pläden mycket målmedvetet till rätt ställe, bäddar en stund och lägger sig nöjt tillrätta.
Scen 2
Iza står och tittar uppgivet, omväxlande på mig och omväxlande på sin fåtölj. Så står hon ganska länge. När jag går dit och tittar upptäcker jag att ett av Karlsson mjukdjur lagt sig tillrätta i fåtöljhörnet, möjligen med visst bistånd av en viss Karlsson. När jag plockat bort det hoppar hon upp och lägger sig nöjt tillrätta.
Vet inte vilka slutsatser man drar av detta, mer än att en terrier som heter Lennart ser till att ordna det för sig. Och att en schäfertant vid namn Iza behöver lite hjälp? Jag menar; Iza bär ju omkring på diverse saker, hon apporterar och bär hem, hon levererar saker i mitt knä. Företrädesvis sådant jag inte bett om. Men VARFÖR fattar hon inte att hon själv kan flytta på det som ligger i vägen där hon ska lägga sig? Det är inte första gången det händer. Tror iofs inte att det är något unikt för henne, men en ganska … intressant aspekt på det här med hundhjärnans funktioner.
Hur gör era hundar om något ligger i vägen där de har tänkt lägga sig?
Lägger sig på det, tror jag. Eller lägger sig någon annanstans.
Haha!!! Vad roliga dom är. Känner igen border-syndromet. Isac kan hämta mina kläder och bädda med om det inte duger, han plockar ur påsar, tvättkorg, från stolar mm. Ligger ngt ivägen när han ska lägga sig, gräver han oftast bort det.
Jag håller med dig i din lista (i föregående inlägg). Nu vill vi ha vår!
Hoppas att ni får många hjärtan och kramar i helgen.
Bamsekram från oss
Är du säker på att hon inte fattar att hon kan? Hon kanske tror att hon inte får? Carrey kan vara lite sådär, att vissa saker bara inte är tillåtna, beroende på var dom ligger.
Men jag tror inte någon av mina hundar skulle bry sig om om det låg något i vägen, dom lägger sig nog bara ovanpå.
Att hon inte får har aldrig hindrat henne, så jag är rätt säker på att hon inte fattat att hon kan. Å andra sidan hade hon mycket väl fått plats tillsammans med mjukdjuret…
Om det som ligger i vägen är husse, en leksak, en filt eller, i stort sett vad som helst, som inte bits eller slåss lägger de sig på det. Om det skulle vara deras elaka matte går de någon annanstans…
Ett mjukdjur hade behövt vara stort nog att ta upp hela fåtöljen för att mina hundar skulle anse det vara i vägen. Men lite av grejen känner jag igen ändå. Silly väljer ofta att se till att få mig att utföra det hon vill istället för att göra det själv, fast hon mycket väl kan. Svansa kan vara lite likadan. Dizzy och Mella däremot har inte tid att vänta på nån annan utan ser till att få det gjort själva istället.
Så kanske är det bara lite damiga primadonnafasoner? 😉 En Lennart borde ju vara mer av attityden ”en bra karl reder sig själv” eller?
Haha… det uttrycket var faktiskt en alternativ rubrik på det här inlägget.
Oavsett om det som ligger i vägen är en annan hund eller något föremål så hoppar/hoppade alltid mina hundar upp ändå. Om de så måste ligga PÅ den andra hunden var det värt det.
Rejva skiter högaktningsfullt i om det ligger prylar där hon ska lägga sig, hon dimper ner med samma beslutsamhet ändå 🙂