Ingen rast, ingen ro…

Tack för alla grattisar till förra inlägget. Som vanligt började jag nedvärdera vår insats istället för att glädja mig, men sen insåg jag att klubbens lydnadsklass III- och elitekipage faktiskt inte tävlat alls, eller åtminstone inte med någon större framgång (att döma av resultaten på hemsidan), under 2009 och med tanke på det så var faktiskt Karlsson bäst. 🙂

Jag undrar vem, av mig och Iza, som tycker det är jobbigast att vara utan internet? Eftersom jag inte suttit vid datorn på hela helgen, förutom en kort stund med bildfix i lördags, har hon haft det slitsamt med sina punktmarkeringar av mig. ajFånen är ju lite mer flexibel, för att uttrycka det milt. 🙂 Dock lockar den inte till några längre blogginlägg, via pekfingervalsen. Det är sådant jag bara tar till när antalet alternativa sysselsättningar är extremt begränsat; som t. ex. när jag åker tåg.

Så där väldans mycket nytta har jag väl inte gjort i helgen, men två lydnadspass har det blivit med Karlsson. I lördags höll vi oss på hemmaplan, på återvändsvägen, och igår åkte vi in till stan, till min nya favoritplan. Han har skött sig riktigt fint båda dagarna. Det som faktiskt imponerar mest för tillfället är fjärren, där det under helgen blivit 100% korrekta skiften, dvs han har lagt sig, satt sig och ställt sig på rätt kommandon. Han verkar äntligen ha börjat lyssna, för nu känns det lite för lyckat för att det skulle vara slumpen. Då ska man även betänka att jag helt plockat bort handtecknen, som man ju faktiskt får använda, men det verkar som om de stökar till mer än de hjälper. Nu är jag ju inte ute på några tio meter ännu, men sex-sju kanske? Lite förflyttning framåt blir det i vissa skiften, men inte mer än max två decimeter totalt, på regelrätt antal skiften.

I övrigt var det, som jag tidigare skrivit om, årsmöte på klubben i lördags. Festen hade tydligen varit jättetrevligt, men med tanke på omständigheterna passade jag nog bättre hemma i schlagerfåtöljen.

Igår gjorde jag även djupdykning bland burkarna i kryddskåpet, vilket jag uppenbarligen inte gjort på mycket, mycket länge. Eller… jag har väl dykt i skåpet, men inte orkat sortera och slänga. Igår orkade jag. Och en del av burkarna hade faktiskt ett visst affektionsvärde, med prislappar från Favör-butiken på Stora Essingen! Som jag flyttade ifrån för drygt 20 år sedan. Som grädde på moset hittade jag ett par burkar Aromat?! En ”krydda” jag aldrig varit särskilt förtjust i, ens när den var ”modern” så hur de hamnat i samlingen är en gåta. Finns det över huvud taget aromat att köpa numera? Kanske borde ha lagt ut dem på Blocket istället för att slänga?

Det elektriska problemet i fredags löste sig. Det visade sig att huvudströmbrytaren var på väg att smälta?! Tydligen ett fabrikationsfel på elskåpet, som suttit där i ganska många år, men ändå inte är av stenåldersmodell. Vattenfall fixade en nödlösning så att vi skulle få el över helgen, och sen får vår vanliga elektriker ta över. Telefon och internet har vi som sagt fortfarande inte, men enligt Telia ska det vara lagat ”senast” i morgon.

Och annars så går det upp och det går ner. Det mesta av tiden biter jag ihop, med ganska lyckat resultat, men sen behövs det bara en tanke som flyger genom hjärnan för att jag ska bryta ihop en smula. Så kommer det nog vara länge är jag rädd.

5 reaktioner på ”Ingen rast, ingen ro…

  1. Ja, så kommer det nog att vara länge. Och man måste låta sig själv gå ner i svackorna, likaväl som man måste tillåta sig att må rätt bra och faktiskt vara glad också däremellan.

    Kryddsamlingar är intressanta. Jag rotade i min låda med påsar efter lagerblad för ett tag sen, och upptäckte att jag hade tre oöppnade påsar med brödkryddor, något som jag inte kan minnas att jag någonsin använt. Påsarna var av olika märke dessutom så jag har tydligen vid minst tre olika tillfällen fått för mig att jag behöver brödkryddor.

  2. Man måste få bryta ner lite granna innan man bygger upp igen 😉 Höll inne en hel sommar men fick en regäl bryt under hösten. Då kunde jag inte ens gå upp ur sängen… Tur att man hade hundarna som faktiskt måste ut…

    Annars så har jag återuptagit min aromatkrydda till köttfärssåsen… vet inte om den ger smak då den är typ från 2002….

  3. Kryddhyllan skulle jag också behöva se över… Aromat FINNS att köpa då jag bor ihop med en tillskyndare av denna ”krydda”. Han är dock ensam i hushållet om att använda den.

    Och det kommer, som redan sagts, säkert vara så ett tag framöver som du beskriver. Jag har ju tack och lov varit förskonad från sådana händelser i min omedelbara närhet men på lite längre håll har det varit en del och ibland kan sånt, till synes omotiverat, få mig att bryta ihop…

  4. Bryta ihop-et kommer säkert att komma länge och det SKA det göra när man mist någon nära. Trots att min pappa varit borta i över 16 år så händer det fortfarande att ögonen tåras av saknad.

    Aromat… hehe, jag slängde den burk jag hade när jag gjorde motsvarande röjning för ett par år sedan. Kanske dags för en ny, även om jag inte köpt någon ny aromat … 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s