Borttappad sug…

Känner mig för tillfället väldigt omotiverad till det mesta. Det är inte roligt att träna hund, det är inte roligt att blogga, det är inte ens roligt att jag snart ska ha semester…? Det sistnämnda hänger säkert samman med hur förra årets semester började. Minnesgoda läsare kanske kommer ihåg. Jag gör det i alla fall, alldeles för bra…

Dessutom har jag lite ont lite här och lite där. Inget särskilt allvarligt och inget som motiverar ett läkarbesök, men det skapar ändå en olustkänsla. Att jag sover rätt dåligt på nätterna hjälper inte heller upp det hela. Igår eftermiddag var jag så trött att ögonen (bokstavligen) gick i kors och jag var nära att somna sittande, framför datorn!

Nu borde man ju liksom vara på topp; det är sommar, solen skiner och ledighet stundar, men … nä! Just det faktum att man borde vara på topp gör troligen svackan ännu djupare.

I ett försök att komma ur åtminstone hundträningssvackan ringde jag vår pt, men hon hade ingen möjlighet att träffa oss förrän tidigast på söndag. Igår släpade jag mig iväg till klubben eftersom Iza ändå skulle simma lite senare. Vi fick väl till ett hyfsat träningspass, jag och liten K, även om hans matte var relativt ostrukturerad. Passade på att köra sitt ”i grupp” bredvid en schäfertik som låg plats. Detta ägde rum i ena kanten av plan, ner mot klubbstugan. Karlsson satt still men hans lilla näsa vibrerade intensivt. Senare fick jag höra att en råbock tydligen låg i slyn bakom stugan… Den hade synts till där förra veckan också. Det är väl också ett jäkla ställe att bosätta sig på om man är rådjur?!

På det stora hela skötte sig Karlsson bra och han gjorde väl sitt bästa för att muntra upp sin sega matte. Vi får se om han får en ny möjlighet att försöka muntra upp sin matte ikväll  igen, eller om jag skiter i det och stannar hemma och tycker lite synd om mig själv istället? FAN!