Un petit Laban

Gårdagskvällen tillbringades på Kinds BK. Främsta anledningen till utflykten var att jag ville hälsa på en nyanländ fransk invandrare. Närmare bestämt en liten Laban av rasen malinois. (Jaja… han heter inte Laban i stamtavlan, men det är hans svenska alias. Han har tydligen hört talas om att det är enklare att ta sig fram på arbetsmarknaden med ett svenskt namn.)

Laban visade sig vara en liten goding som föredrog att stå med hela sitt söta huvud nedstoppat i min vänstra korvficka istället för att agera fotomodell. Det ÄR lite svårt att fota en valp som har huvudet i fotografens ficka. Eller OK, det går ju, men det blir sällan bra. 🙂 Med lite assistans av hans matte lyckades jag dock få till några bilder. Hon bar iväg honom en bit och han tränade budföring tillbaks till korvtanten.

Laban verkar vara en härlig liten jycke med fyra tassar i backen. Sansad, orädd och glad. Med tanke på att han (tillsammans med matte) landade på svensk mark i tisdags så är jag full av beundran. Ska bli spännande att se vad det blir av honom.

Han fick även en chans att hälsa på farbror Lennart. Små hundar med skägg hade tydligen inte ingått i hans franska utbildningsplan för han tyckte onekligen att Karlsson var en konstig prick. K är ju dock en bra ”valphund” för så fort han märker att motparten är lite skeptisk så backar han undan och låter valpen ta det i sin takt. Efter en liten stund kom det några lekinviter från Laban, bakom ryggen på farbror Lennart, men vi nöjde oss där.

Solsken i all ära, men det blir väldigt hårt fotoljus med djupa skuggor. Och visst är Laban mörk, men kanske inte fullt så röd som det ser ut på bilderna. Kameran ljuger lite och jag har inte orkat färgkorrigera.

090625A

090625B

090625C

090625D

090625E

Efter en god stunds fikande och snackande i solskenet blev det även lite träning för Karlsson. Han skötte sig faktiskt fint, och rutan satt som en smäck igår igen. Betydligt bättre än i måndags då han var lite tveksam och tempot var ”lojt” på första skicket. Igår var det dock full fart igen. Dessutom, när han var halvvägs till rutan hörde jag ekot av mitt kommando; jag hade sagt ”rutan” istället för ”framåt”, men det gick tydligen lika bra, åtminstone igår. 🙂

Och till de som saknar bilder på mina sovande hundar kommer här en nytagen. Jo då A-K det händer fortfarande att de sover ”ormgrop”. 😉

090624A