Traditioner…

…är till för att hållas, och eftersom det första digitala julkortet nu har anlänt blir det alltså en egen sida med fådda julkort även i år. Länk finns längst upp, ovanför headern, och sidan fylls på efter hand.

(Och btw… jag överlevde gymbesöket med hedern i behåll, tror jag. Idag kändes det onekligen lite mesigt, blev inte ens svettig?! Men det var ju mest demonstration och ”prova på” i de olika maskinerna. På måndag kör vi igen, och då blir det nog lite mer ”allvar”.)

Till vilken nytta?

Så här ser det ut utanför fönstret (bokstavligen – bilden är tagen från skrivbordsstolen, genom rutan!) just nu. Och vad jag än tycker om snö så kan jag ju inte förneka att det är vackert. Nu hotar väderleksprognoserna med regn framåt lördag morgon och övergång till plusgrader under några timmar för att sedan sjunka under nollstrecket igen. Måtte de ha fel, för det enda som är värre än snö är … is. Eftersom prognoserna ser ut som de gör så känns det helt onödigt med några timmars plusgrader. Ge mig ett par veckor däremot så tar jag tacksamt emot dem.

För övrigt fick jag en flygande start på dagen (i mycket långsam takt) när jag ringde polisen angående ett misstänkt rattfyllo. En bil som körde mycket osäkert i 20 km inne i stan, nästan körde mot rött (=jättegult), med bakre vindrutetorkaren gående i full speed och en backspegel krossad och hängande på tre kvart. Det slutade med att jag körde efter (åt helt fel håll) och guidade polisbilen. Jag fick se en skrämmande körning, stundtals nästan på vänstra sidan av (den breda) vägen trots möten, och stundtals ute i snövallen. Polisen lyckades genskjuta oss och ta över och fick till sist stopp på ekipaget. Det visade sig vara en nykter men mycket gammal man som lånat en bil! Tyvärr krävs det ju i princip att äldre förare orsakar någon form av allvarlig olycka innan man börjar ifrågasätta körkortsinnehavet. Man kan alltså bara vara tacksam över att det inte hände något den här gången och hoppas att mannen fick sig en rejäl tankeställare och förhoppningsvis avstår från bilkörning hädanefter, men det är väl troligen att hoppas på för mycket…

Finaste tavlan!

Om nu någon minns den där ruskigt jämna födelsedagen som utspelade sig i augusti, så kan jag meddela att den varade, om inte till påska, så åtminstone till jul. Igår kom det nämligen ett mystiskt paket i brevlådan. 🙂

Paketet visade sig innehålla en kraftigt försenad present, men den finaste av dem alla.

Vi firade ju födelsedagen tillsammans med Karlssons uppfödare, och då fick jag veta att den här tavlan var beställd men ännu inte levererad. Konstnären har haft en strulig höst och det har tagit längre tid än beräknat, men det var verkligen värt all väntan. 🙂 Stort tack till Karin och Tommie på Öresunds Kennel!

Nästa fråga på agendan är; ska jag beställa en likadan tavla på Iza? Det finns nog ett par fina bilder på henne, tagna vid samma tillfälle. Det får nog bli så!

Och här är originalet, som legat till grund för oljemålningen.