Inget guld, men ett silver

Idag har vi deltagit i KM i bruks, och det hela slutade med en silverplats för vår del. Endast 2,01 procent efter vinnaren som var en appellklasshund. Efter några sena återbud var vi bara sex deltagare. Två i appell, två i lägre, en i högre (vi) och en i elit.

Vi började med fältspår i morse, och frånsett torsdagens genrep (kan man ha ett genrep utan att först ha repat?) så var det lääänge sen. Det blev ju inte direkt enklare av att det var rejält med frost när spårläggarna gick ut, och att det mesta tinat när vi tassade iväg. Karlsson var dock en av två som fixade alla pinnarna. Nu var det iofs bara tre+slut, men jag kände mig nöjd.  Det var dock väldigt påtagligt vilken skillnad det var för honom att spåra där frosten var kvar, i ett litet skuggigt parti, och där den tinat bort. I skuggan spårade han som en dammsugare, resten var inte alls lika övertygande. Men pinnarna fick vi med oss som sagt.

Lydnaden fanns det en hel del övrigt att önska av. När jag började tänka efter så insåg jag att jag inte kört ett enda framåtsändande sen vi tävlade i Karlsborg för ungefär en månad sedan, och då var det ju ingen supersuccé (nolla). Idag räckte det dock med noll från ena domaren. 🙂

I övrigt var det lite si, och lite så. Ska inte älta poängen och domarkommentarerna den här gången, men summa summarum var det i alla fall uppflyttningspoäng på lydnadsdelen.

Inför det avslutande uppletandet lyckades jag lura i honom att en liten svart cockerspaniel var en elak malle som skulle ta hans saker i uppletanderutan om han inte gjorde det själv. Och se… det funkade! Bra att ha en lättlurad hund ibland. 🙂 Fyra föremål fick han in på lite drygt fyra minuter. Rutan är inte lättsprungen och det blåste minimalt. Elithunden, som är kanonduktig på uppletande, fick bara in tre. I och för sig hade den bara fyra utlagda, medan vi hade sex, men jag är ändå supernöjd.

Efter uppletandet framlades det teorier från vissa håll om att vi skulle vinna, men nä… inte den här gången heller. Vi fick nöja oss med en andraplacering, och det är väl iofs inte fy skam. 🙂

Framåtsändandets andra sträcka, som var helt OK.

Krypet var lite ”fippligt” idag, men just här set det ju rätt OK ut.

Tungapport.

Ett islag på utvägen…

…fick honom att dra upp benen rejält på tillbakavägen. 🙂

Jag med Karlsson (2:a), Marie med Åndo (1:a)
och Ann-Sofi med Elton (3:a).

Fler bilder finns här!

Dagens hundar var inte så lättfotade precis. Tre helsvarta (cocker, flat, labbe), en som smälte bra in i gräsmattan (Karlsson) och så, tack och lov, en schäfer och en sheltie. 🙂 Tack Madde för hjälp med fotningen.