Dagen efter-reflektioner

För det första, tack för alla grattisar efter gårdagens bravader. 🙂

Just nu är jag supertrött efter en natts riktigt risig sömn och en eftermiddag som testledare på MH. Höll på att gäspa käken ur led för en stund sedan, men nu är det liiite bättre. Jag lär dock krypa i säng tidigt ikväll.

Jag har funderat lite på det här med tävlandet och insett att jag, faktiskt, börjar känna mig förhållandevis ”bekväm” i tävlingssituationen. Jag sover rätt gott natten innan. Jag är  inte längre dödligt nervös. Jag andas, även under platsliggningen. Jag har hittat en ganska bra form för uppvärmningen. Jag  blir inte längre handlingsförlamad om något går fel, utan finner mig ganska snabbt och klämmer i med ett dk eller vad som krävs. Till stor del beror  det på att jag  känner mig trygg med min lilla terrier. Han hittar inte på några direkta dumheter, även om inte allt går på räls, hela tiden. Iza var (är) ju som en dunk nitroglycerin. Hon är väldigt påverkad av omgivningen, som man som förare inte kan påverka. Karlsson är liksom med mig, oavsett vad som händer runt omkring. Visst kan han tappa fokus ibland, men han försvinner inte fysiskt. Jag litar helt enkelt på honom, och då kommer lugnet och tryggheten.

Att vi tävlat ganska mycket påverkar naturligtvis också. Med Karlsson har jag tävlat officiellt nio  gånger bara i år (plus ett par inofficiella), och med Iza blev det bara åtta officiella tävlingar under hela hennes ”karriär” eftersom vi endast körde brukset.

Det som kan få mig nervös nu är väl brukstävlingarna, och det är mest för att det är så ont om dom, och man vet aldrig när man får chansen nästa gång… Då drabbas jag av en viss prestationsångest, men det kanske inte är så konstigt.

Men, på det stora hela; jag börjar tycka att det är roligt att tävla! 🙂

Här kommer några bilder från gårdagens tävling. Foto: Daniel Grönbek (som vanligt 😉 ). Att han är närvarande på våra tävlingar beror på att hans fru och jag tävlat ganska ofta på samma ställen.

091010DLäggande under marsch – 10 poäng.

091010EStarten på inkallningen var det inget fel på…

091010F…men stoppet var lite mer tveksamt.

091010GTempot in på sista sträckan var helt OK.

091010HSnyggt och fokuserat gripande av apporten, utan tassar och lek.

091010IVilken stil han har!

091010JTempot in är det inte heller något fel på, men ändå hinner han tugga?!
Det mesta tugget kommer dock i ingången och när han väntar
på att jag ska ta den. Vet inte hur mycket jag ska bråka med det?
Gårdagens avdrag (3 p) var lite tufft jämfört med tidigare,
och jag tyckte inte han tuggade mer?

091010KBra marginal på hoppet! 🙂

Och då var snart den här helgen över, och hund-hund-hund har väl varit ledordet. Igår egen, idag andras…