Kläm-blogg

Med tanke på vädret som varit idag (instabilt) kändes det inte som något jätteproblem att jobba. Dessutom är det rätt skönt att jobba sådana här klämdagar när det är lugnt i korridoren och tyst i telefonerna. Man får mycket gjort! På kontoret har vi varit tre pers. (inkl. kundtjänst) mot normala tio.

När jag kom hem hann jag inte ens få av mig jobbarkläderna innan jag kommenderade ut motsträvig husse för att agera rutflyttare. Ruta på 1×1 meter som flyttades en meter i sidled efter varje lyckat avslut. Jag tror jag överdriver om jag säger att det blev 50% rätt…? En stund fick han för sig att det var ut och runda främre vänstra konen och sen söka sig in i rutan som var rätt?! Detta hittade han på alldeles själv utan att jag lyckats förstärka det felaktiga. Fokus låg på att få honom att gå rakt fram och in mellan ”rätt” koner… Jag begriper inte att det ska vara så jäkla svårt?! Han har ju kunnat lära sig en hel del annat. Ett intressant faktum är också att om jag ställer mig på sex meters avstånd från rutan så blir det rätt nio gånger av tio, men om jag ökar till tio meter så hinner det hända mycket i de små träsktrollshjärncellerna på de fyra metrarna. Det är fascinerande att han faktiskt kan hinna räkna ut så många alternativa, och krångligare, sätt att utföra momentet?

OK, man skulle ju kunna köra jättemycket på kort avstånd då, tills det fastnar, tycker säkert någon. Men han verkar ha en viss förkärlek för att räkna galoppsprång (nåja) och då är jag rädd att jag inte får ut honom längre än så…

Inkallning med ställande hann vi också med och där känns det också som om vi kört fast ganska rejält. Funkar bra på kort avstånd för då hinner han inte få upp så mycket fart, men så fort det blir lite längre, och då menar jag 20-25 meter (inte 50 som i högre klass), så tar det en väldig tid innan han stannar. Där känns det som om han hakat upp sig på hur långt framför mig han är – inte vad jag säger.

I morgon planerar jag spår till K, ev. ett uppletande, och så intensivträning av första sträckan, till gruppen, i framåtsändandet. Har anmält mig till träningskvällar/kurs, några gånger under sommaren, på Kinds BK och där är det F-R-A-M-Å-T-S-Ä-N-D-A-N-D-E som står på agendan för vår del. Där kommer jag ju ha möjlighet att ha en levande grupp också. 😉

Om allt går som det ska, dvs det är tomt på agilityplan, ska Iza få sig ett agilitypass också. Vi har inte kört sedan någon gång i höstas så det kan ju bli – eh – spännande. 🙂

I avsikt att kolla väderleksprognosen för i morgon uppsökte jag, precis nu, yr.no. och då dök denna, alldeles verkliga, norgehistora upp.

090522A

Ja visst är det väl mer frekvent förekommande att orter byter namn än att yr.no har tekniska problem? Eller inte… 😉

2 reaktioner på ”Kläm-blogg

  1. Rutan: Testa på full storlek och ha en belöningshållare där du vill ha honom. Kör med belöning a’ la köttbulle VARJE gång i ett par dagar. Strunta i att säga ”stå”. Ta sedan bort köttbullen typ var tredje gång och kommendera ”stå” när/om han vänder upp för att ”fråga vart köttbullen är”. Efter hand kan du låta belöningshållaren vara tom alltmer frekvent och sedan också plocka bort belöningshållaren mellan varven.
    OBS! Se till att skicka honom från MINST tio meter!!!
    Såhär löste jag ruta-problemet med Bucks och jag vet många som löst det på samma sätt.

    Inkallning med stå: Har du testat med retirering? Det förutsätter dock att du, åtminstone initialt, har en medhjälpare (husse t ex 😉 ) Du lägger godis (på fat, typ, så att det blir lätt för K att hitta) någon meter bakom honom, ställer hussen intill godiset, sätter Karlsson, går själv i väg, kallar in, kommenderar ”stå” (eller vad du nu använder) och så fort han stannar ger du ett ”varsågod” och han får springa TILLBAKA och hämta godiset. Husses roll är givetvis att ta bort alt. sätta foten på godiset om K försöker knycka det innan ett ”varsågod” kommer.

    Eller har du kanske redan testat båda dessa?

    • Jag är ju lite emot synliga/påtagliga ”dragare” i rutan eftersom jag märkt att så fort de försvinner så är det blankt i terrierhjärna igen. Det är därför jag envisas med att försöka få honom att fatta det här med K-O-N-E-R-N-A! Men snart får jag hitta på något annat och då blir det väl detta…

      Har testat inkallningsvarianten men eftersom jag ytterst sällan har medhjälpare så måste jag försöka få det att funka på egen tass. Vi kör stå-back nu, så får vi se vart det leder. Måste dock skärpa mig och mina belöningskriterier. Belönar nog även en del dåliga varianter som det är nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s