När vi kommit en liten bit på dagens regniga lunchpromenad, in i ett litet skogsparti mellan två vägar, där vi aldrig brukar stöta på vilt (mer än möjligen ekorrar) gör Iza plötsligt ett jätteryck i kopplet, ställer sig på bakbenen och bara vrålar. 20 meter framför oss på stigen sitter en förvånad räv, som raskt ändrar sig från att sitta till att springa. Bortåt!

Det är väldigt sällan vi ser rävar, så det var lite av en happening. Lite av en happening var det väl också att vi fick vända om och gå en annan väg. Troligen satt väl räven där och ”festade” på något ätbart som jag inte unnade mina hundar. Dessutom skulle vi passera genom en rätt oländig rishög och det kändes inte som någon bra strategi med en galen Iza i kopplet som bara ville framåt, så fort som möjligt. Karlsson var också ”galen” men det är inte fullt lika fysiskt påfrestande, och som vanligt tror jag inte han hade någon aning om varför. Han var bara sympatigalen i största allmänhet…

***

Ni kanske minns mitt projekt ”lugna hundar inför promenad”. Jag har fortsatt på min linje och det går bra. Förutom några få ”utbrott” så ligger nu hundarna och väntar medan jag klär på mig. Det krävs upprepade ”ligg kvar-”kommandon och mycket beröm, men de ligger. De ligger till och med när jag sätter på halsband och koppel! Idag råkade jag dock ha ett av de nyinköpta skorhornen i ena handen samtidigt som jag skulle sätta på K halsbandet. Och jösses vilken reaktion! Han flög upp och tittade mycket misstänksamt på skohornet. Undrar var denna skohornsskräck kommer ifrån? Det kan ju knappast vara jag som pryglat honom med ett skohorn eftersom jag inte ägt något tidigare. 🙂 Och det lär knappast vara dagmatte/svärmor… Nåja, den omotiverade prasslandeplastpåsekräcken gick ju över efter tre år så detta kanske också ger sig med tiden. Får väl skicka honom på skohornsterapi annars.

Varje år vid den här tiden går ju vågorna i fästingmedeldebatten höga. Och varje år (nästan) presenteras något nytt ”undermedel”. Själv körde jag med Scalibor (halsband) på Iza tills hon fick en lillebror. Eftersom det troligen inte var någon nyttig tuggleksak gick jag då över till Exspot (droppar) vilket båda får numera. Vissa hundar får ju negativa reaktioner på dessa medel, för visst är det gift, men mina verkar klara det bra.Jag känner allt för många som fått avliva sina hundar i förtid pga av fästingburna sjukdomar och det stärker mig i mitt beslut. Här chansar vi inte!

Idag fick jag veta att att Karlssons halvbror Börje avlivats i sviterna efter erlichia. Mer kan man läsa här!

Nu är ju inte fästingmedlen någon garanti för att slippa dessa vidriga djur eller sjukdomarna de för med sig, men risken minskar avsevärt. Mig veterligen har inte Karlsson haft en fästing i hela sitt liv (peppar, peppar…) och med tanke på hans pälskontruktion borde man hitta dem rätt snabbt. Iza brukar få en eller två/år.

I nästa vecka är det dags för årets andra omgång av Exspot. Jag brukar ”späda på” en gång i månaden ungefär och inför utfärden till Arboga och Årets Border, där det brukar vara mycket fästingrikt, känns det som om det är läge.

Jaha, då har omröstningen legat ute nästan ett dygn och resultatet blev väl inte riktigt det jag väntat mig. Att det skulle vara sådant stort motstånd mot att klicka sig vidare till en annan site för att läsa detaljerna kunde jag inte drömma om?!

Jag tyckte ju att jag hittat det optimala upplägget men det tycker tydligen inte mina läsare. Nu är det ju bara ett fåtal som orkat svara. Antalet läsare som sett (och läst?) inlägget är enligt statistiken betydligt högre, men orkar man inte ens svara på en, i mitt tycke, enkel fråga får man faktiskt skylla sig själv. 😉

Och de två stackarna som tyckte det var skönt att slippa ”de riktiga” nördinläggen – sorry. 😉

Vid närmare eftertanke (det gick lite fort när jag totade ihop detta igår) så blir ju konsekvensen av fråga 1 och 3 densamma så resultatet är alltså:

Fortsätt skriv nördinlägg här – 12 röster.

Klicka vidare till hundarhundar.se – 3 röster

Skönt att slippa – 2 röster

Så vad gör jag nu då? Det får väl bli någon form av klippa/ klistra-variant. Jag vill inte överge hundarhundar.se eftersom jag tycker det är ett kul idé,

Förut har jag ju, trots allt, försökt balansera det hela lite och inte gå in på alla små detaljer vilket jag med gott samvete kan göra där, men vi får väl se hur det blir. Risken är överhängande att det blir ännu nördigare här, men den som lever får se.

Sen vill jag bara förtydliga att länkarna jag lagt till hundarhundar.se (inte i början, men de senaste dagarna) gått direkt till mina inlägg, så man behöver inte läsa vad alla andra skrivit, om man inte vill.