JÖSSES – VI GJORDE DET?!

Låt mig presentera ett stycke träsktroll – uppflyttad till högre klass spår!!! Jag svävar fortfarande omkring på ett chockrosa moln, och tror inte det är sant. Vi som bara skulle ut och ”prya” (på årets hemmatävling där vi inte riskerade bortlottning) och egentligen inte trodde vi skulle ta oss runt spåret på tid … och så går han och blir uppflyttad?! Jag fattar ingenting…? Mer än att jag har en fantastisk liten hund, även om det fanns mycket övrigt att önska av framför allt lydnaden idag, där han presterade långt under det han är kapabel till. Men skit samma – det gick vägen ändå!

Dagen började med lydnaden och det var inte särskilt kul. Det lilla träsktrollet var ruskigt okoncentrerad och nollade t ex läggande under marsch eftersom jag fick ge tre kommandon innan han förstod att det var honom jag pratade med. Och på krypet, som normalt sett är 10-mässigt, nosade han och var allmänt seg, men men… Vad gör väl det en dag som denna? Vi hade efter detta dagens andra bästa lydnadspoäng, men det säger nog inte att vi var bra, utan bara att de andra var sämre…

Sen var det dags för spåret och där fick jag så jag teg. 🙂 15 minuter behövde vi för att ta oss runt, och man har 25 minuter på sig. En pinne missade han, men det må vara honom förlåtet.

I det läget började jag inse att det skulle räcka med en femma på platsen för uppflyttning, och DÅ började jag bli riktigt nervös! Budföringen hade vi klarat oss utan, rent poängmässigt, men körde naturligtvis ändå. Insåg att jag faktiskt aldrig kört budföring med skott, men han är ju inte det minsta skottberörd, så jag var inte särskilt orolig. På vägen till mottagaren sprang han som ett skott (eller kanske som en liten kanonkula?) men på vägen tillbaks var han tvungen att ta en kisspaus och tala om att ”Kilroy was here”. Men bara det var gjort satte han full fart tillbaks till mig. 🙂

Och sen … sen var det dags för platsliggning. Som sagt, en femma skulle räcka. Vid det laget var det bara fem av åtta hundar kvar, och en avstod tydligen platsen för det var bara fyra hundar. Vid den tidpunkten hade Karlssons båda hjärnceller lagt av och han var nog på en annan planet. Vi ställde upp på vår ”punkt” och sen var det ”slut”. K ”låste” på något, gud vet vad, och hörde inget av mina upprepade sitt- och fotkommandon. När tävlingsledaren sa ”koppla loss och stoppa undan kopplen” stod han fortfarande upp. Snacka om att det susade runt i mitt huvud! Vad gör jag? Ja, jag får väl försöka lägga honom från stående då, tänkte jag och röt i med ett ligg. Inget hände… Ytterligare ett ligg, och ev. ett tredje, jag kommer inte ihåg, och då vaknade han till liv och – la sig. Jag trodde nästan att jag nollat momentet redan där, men det var ju bara att fortsätta. Och han låg som en klippa. Skotten berörde honom föga, och inget annat heller. Tittade sig lite omkring, men det var allt. Till slut visade det sig att vi fått åtta poäng på det. Generöst eller inte? Vet ej, men jag bara tackade och tog emot. Uppflyttningen var i hamn!

Här kommer dagens poäng: (och för icke bruksnördar – i brukset är det två domare, därav två poäng på varje moment, och olika koefficienter är det på varje moment, här också):

Linförighet: 6,5/6,5 Står i halt, drar i kopplet, nosar, VP

Framförgående: 7/7 Nosar, drar ngt, ngt snett

Platsläggande: 0/0 Flera DK

Inkallade: 10/10

Krypande: 6,5/6,5 DK läggande, ngt hög, långsamt tempo

Apportering: 9/7 Tugg

Hopp: 10/10

Platsliggande med skott: 8/8

Påsläpp spår: 10/10

Spårning: 9/9

Budföring: 6/6

Totalpoäng: 482,5 (och en tredjeplacering av åtta startande)

Iza behövde alltså fem försök för att få sin uppflyttning, och då hade vi 451,25 poäng, alltså 31 poäng mindre. Som sagt, jag har fortfarande inte fattat att detta gick vägen?! Vår ”prova på”-tävling? Men man ska tydligen aldrig upphöra att förvånas.

Så nu vet vi vad vi har att träna på över vintern (förutom spår); framåtsändande, skall, tungapport, inkallning med ställande, rutan, fjärrdirigering, platsliggning med dold förare + att putsa på de moment vi redan har. Och så uppletande då…

Men just nu tror jag vi ska ägna resten av dagen åt att göra … ingenting. 😀