Snott och klart!

Jag tog mod till mig och bröt av ett skott från pelargonen i samband med sista kisse-rundan igår. Packade in det i en bajspåse med blött toapapper och la den i bilen. Om den överlever till Borås är ett senare problem. Dock började jag nu på morgonen, i fullt dagsljus, undra om det verkligen är en pelargon? Vissa blad ser ut exakt som traditionella pelargonblad, men…? Nåja, den som lever (eller kanske överlever?) får se.

När vi kom tillbaks från kvällsrundan träffade vi på ett helt (norskt) konferenssällskap som samtliga ville klappa på Iza, till hennes stora glädje. Och samtliga (de kom inte ut i flock utan lite pö om pö) fällde kommentarer i stil med: -Hon är inte gammal? -Hur gammal är valpen? och liknande. Jag log och svarade vänligt, -Åtta och ett halvt ÅR. 🙂